Skolan – viktig faktor för utjämning av klassrelaterad ohälsa

De flesta studier av alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bygger på självrapporterade data. Man tar sällan hänsyn till att samma konsumtionsnivåer kan få olika konsekvenser i olika befolkningsgrupper.

Det finns inget tydligt samband mellan alkoholkonsumtion och klasstillhörighet. Hög konsumtion har associerats med uppväxt i både sämre bemedlade och välbärgade hem. Däremot har man funnit en klar koppling mellan föräldrarnas socioekonomiska ställning och alkoholrelaterade hälsoproblem senare i livet.

Det är de sociala bestämningsfaktorerna som intresserar Karl Gauffin, forskare vid CHESS, och som står i centrum för de studier som utgör hans doktorsavhandling från 2015. Hans ambition har varit att i sina studier skildra ett livsloppsperspektiv. Något som är betydligt lättare i vårt land än i många andra, eftersom vi med hjälp av födelseregister och personnummer har möjlighet till långsiktig uppföljning på individnivå.

Avhandlingen består av studier gjorda på stora ålderskohorter, mellan 870 000 och 950 000 personer födda mellan 1973 och 1984, vilka följdes över tid i olika register. De äldsta var 40 år när den senaste insamlingen gjordes år 2013. Bakgrundsvariabler som föräldrarnas socioekonomiska status, skolbetyg, familjemiljö och kön korrelerades med risken att senare i livet få vård för alkoholrelaterade diagnoser, alkoholrelaterad död och att bli dömd för rattfylleri.

För att bestämma föräldrarnas socioekonomiska status använde man sig av SCB:s folk- och bostadsräkningar 1985 och 1990, som delar in befolkningen i kategorierna lägre, mellan och högre tjänstemän samt facklärda och icke facklärda arbetare.

– Vi fann ett tydligt stegvis samband mellan de olika socioekonomiska grupperna och risken för framtida alkoholproblem. Lägst risk har barn till högre tjänstemän och högst barn från familjer som definierades som icke facklärda arbetare. Risken är mer än dubbelt så hög i den senare gruppen jämfört med de högre tjänstemännens, säger Karl Gauffin.

När man kontrollerade för eventuella psykosociala problem hos föräldrarna som psykisk sjukdom, missbruk och kriminalitet blev sambanden något svagare men ändå signifikanta.

Eftersom den sjukvårdsindikator man använt sig av avser allvarliga fall av alkoholrelaterade hälsoproblem finns en risk man missat ett dolt missbruk.

– Det finns skäl att anta att det särskilt i högre socioekonomiska grupper finns resurser som gör det möjligt att underhålla ett missbruk utan att det leder till sjukhusinläggning. Och eftersom våra kohorter består av relativt unga människor kan det i viss mån påverka resultatet, säger Karl Gauffin.

Karl Gauffin undersökte också vad en eventuell dysfunktionell familjemiljö hade för betydelse för risken att drabbas av alkoholproblem. Förutom förekomst av psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet bland föräldrarna undersökte han kopplingen till ensamförälder, förälders död, socialbidragsberoende och familjehemsplacering.

Resultaten visar att det är vanligare med en dysfunktionell familjesituation i gruppen med låg socioekonomisk bakgrund. Det kan delvis förklara de socioekonomiska skillnaderna i risk för alkoholproblem som man fann i den första studien. Låg socioekonomisk bakgrund och tre eller fler kriterier för dysfunktionell familjemiljö innebär en mer än åtta gånger förhöjd risk att få framtida alkoholproblem jämfört med barn med föräldrar från hög tjänstemannaposition utan någon sådan faktor.

I en av Karl Gauffins studier undersöks sambanden mellan kön, socialklass och indikationer för alkoholrelaterade problem i form av alkoholrelaterad sjukdom, akut alkoholförgiftning och rattfylleri.

Generellt så har missgynnade befolkningsgrupper sämre hälsa än den mer gynnade delen av befolkningen. Men det stämmer inte alltid när det gäller kön Det finns visserligen studier som visat att kvinnor ofta har sämre hälsa än män, vilket till exempel kan förklaras av hög risk för belastningsskador inom vissa kvinnodominerade yrken, risker förknippade med graviditet eller våld riktat mot kvinnor. Men trots att män har flera strukturellt betingade fördelar, till exempel högre lön, är mäns medellivslängd kortare än kvinnors. I flera länder där medellivslängden skiljer sig markant mellan könen är männens alkoholkonsumtion hög.

I Karl Gauffins studie hade männen högre förekomst av samtliga tre typer av alkoholproblem men särskilt rattfylleri sticker ut som nio gånger vanligare bland män än bland kvinnor. För båda könen finns en tydlig socioekonomisk gradient – ju högre samhällsklass desto färre registerförda alkoholproblem – det gäller i särskilt hög grad för rattfylleri.

När man jämförde kvinnor med föräldrar i hög tjänstemannaposition med män från låg socioekonomisk bakgrund var vård för alkoholförgiftning dubbelt så vanligt i den senare gruppen, vård för alkoholrelaterad sjukdom nästan fyra gånger så vanligt och rattfylleri nästan 24 gånger så vanligt.

– Det finns ett tydligt samspel mellan social utsatthet, kön och missbruk. Men resultaten är också beroende av vad vi mäter. Till exempel rattfylleri, där män är kraftigt överrepresenterade, skulle kunna ses som en typ av utåtagerande beteende som är tämligen könsspecifikt. De som sköter sitt missbruk inom hemmets väggar, och inte hamnat i något register, vet vi mindre om.
I avhandlingens andra studie undersöks sambanden mellan skolbetyg i nionde klass och risken för framtida alkoholproblem. Betygen delades upp i fyra nivåer, från låga till höga.

– Här framkom väldigt stora skillnader. De med lägst betyg har en tiofaldigt högre risk för alkoholproblem än gruppen med högst betyg. När vi kontrollerar för socioekonomisk bakgrund och föräldrarnas eventuella psykosociala problem kvarstår en åtta gånger förhöjd risk i den lägsta betygsgruppen.

Den negativa effekten av dåliga skolprestationer är tydligast bland dem som vuxit upp i familjer med högst socioekonomisk status. Det skulle kunna kopplas till en faktor som självkontroll, ett begrepp som fått stort fokus inom psykologin under senare år. Bristande självkontroll har förknippats med både låga skolbetyg och alkoholrelaterade problem.

– Dåliga skolprestationer, trots uppväxt i en familj med goda möjligheter att ge stöd, kan tyda på att eleven har andra problem, som till exempel neuropsykiatrisk funktionsnedsättning av ADHD-karaktär, som i sin tur är förkippad med bristande självkontroll, säger Karl Gauffin.

Men han menar att självkontroll inte enbart bör ses som ett medfött personlighetsdrag utan även som något som kan påverkas av miljöfaktorer. Man har till exempel kunnat visa att socialt utanförskap har en negativ effekt på självkontrollen bland försökspersoner.
Själv är Karl Gauffin ganska skeptisk till begreppet. Han menar att det ofta används för att individualisera samhälleliga problem.

– Enligt denna logik ligger problemet inte i ett ojämlikt samhälle utan i individens bristande förmåga att hantera detta samhälle eller att kontrollera sig själv i det.

När forskarna kontrollerade för skolbetyg försvann de socioekonomiska skillnaderna i den första studien.

– Sambandet mellan föräldrarnas socioekonomiska status och risk för alkoholskador kunde med andra ord helt förklaras av socioekonomiska skillnader i skolresultat, säger Karl Gauffin.

Skolan och skolresultat är med andra ord en viktig mellanliggande mekanism som förklarar hur klassrelaterade skillnader i ohälsa reproduceras. Goda betyg från grundskolan ökar chansen till gymnasieutbildning av hög kvalitet, högskoleutbildning och så småningom hög socioekonomisk status i vuxenlivet. En person som lyckas bra i skolan trots att hen kommer från påvra socioekonomiska omständigheter har goda chanser till social mobilitet uppåt.

Skolan har under decennier varit ett viktigt instrument för att utjämna klasskillnader. Barn från välsituerade familjer blandades med barn från mindre bemedlade. Alla skulle få lika chanser oberoende av social bakgrund. Ambitionen var att skolan skulle kompensera för torftiga familjeförhållanden och i förlängningen leda till ett mer jämlikt samhälle.

Men som en konsekvens av ökande socioekonomisk segregation och större skillnader mellan olika skolor är denna utjämnande process på väg att sättas ur spel. Även om det formellt står varje förälder fritt att välja skola för sina barn, har familjer med bättre socioekonomiska resurser större möjligheter att använda sig av valfriheten. Det kan till exempel förklaras av studievana och färre hinder i form av språkbarriärer och långa resvägar.

– Skolans kompensatoriska potential tas inte längre tillvara. Istället riskerar skolan att bli en arena för förstärkning av social ojämlikhet, vilket manifesteras i ökad risk för alkoholskador, säger Karl Gauffin.

Han menar att en dålig start i livet är första länken i en kedja av faktorer som sammantaget leder till sämre hälsa senare i livet. Det innebär en ökad risk att få dåliga betyg i skolan eftersom barnens skolgång påverkas av föräldrarnas resurser. Högutbildade föräldrar har större möjligheter att hjälpa sina barn med läxorna. Sämre betyg leder till sämre möjligheter att få tillträde till högre utbildning, sämre betalda jobb, högre risk för arbetslöshet och sämre hälsa.

– Skolan är samhällets största möjlighet att kompensera för en ojämlik start i livet, för det i grunden orättvisa faktum att vissa barn föds in i samhället med sämre möjligheter, säger Karl Gauffin.