Nyfikenhet eller kontroll?

Sabina Kapetanovic är lektor i psykologi men också utbildad lärare och har jobbat länge på högstadiet med elever i en ålder hon tycker är spännande.

• Läs mer: Sabina Kapetanovic tilldelas Systembolagets juniora stipendium 2020

– Jag såg hur mycket det hände i deras liv, särskilt i övergången från 7:an till 8:an. Jag ville ta reda på hur kommunikation med föräldrarna påverkar ungdomarnas förhållande till alkohol, mobbning, kriminalitet och droger, säger hon.

Föräldrarna vet inte riktigt hur de ska göra, det finns förväntningar på hur man bör göra, men man vet inte vad som funkar. Det är bakgrunden till hennes forskning. Hon är en av åtta doktorander i forskningsprogrammet LoRDIA som under en längre tid studerar ungdomars psyko­sociala utveckling till vuxna.

Sabina Kapetanovic tittade på föräldrarnas regler och förväntningar. Hur mycket de fick veta genom att barnen berättade själva och hur mycket de tog reda på genom att till exempel ringa och fråga andra föräldrar.

– Intressant var att luskandet, att stämma av med andra och fråga »var har du varit, vad har du gjort«, snarare är kopplat till högre grader av riskbeteende både i nutid och över tid.

Den tillitsfulla relationen, när ungdomarna själva delar med sig ger en lägre grad av riskbeteende.

– Du litar på din förälder, och föräldern litar på dig.

Samtidigt som många ungdomar kan uppleva föräldrars frågor som nyfikenhet och intresse kan unga som har svårt med tilliten till andra vara extra känsliga för föräldrars frågande.

– De reagerar med mer riskbeteende. För att förstå detta tittade vi på vilken slags personlighet ungdomarna har och grupperade dem utifrån om de var spänningssökande eller lite mer försiktiga.

Sabina Kapetanovic upptäckte att föräldrars luskande inte hade så bra påverkan på substansbruk hos unga som var spänningssökande, impulsiva och hade svårt med sociala relationer.

– Istället för att tolka frågorna som att föräldrarna bryr sig tolkar de dem som ett personligt påhopp. Det skulle kunna vara en förklaring.

Vårt temperament är medfött och ärftligt, men personligheten utvecklas i samspel med andra, när vi är små oftast med föräldrarna. Gruppen som tolkar frågandet som ett intrång är samtidigt de som verkar ha mest nytta av att kunna ha en öppen relation, menar Sabina Kapetanovic.

– Ofta är föräldrar de första vi möter och socialiserar oss med. Utifrån det bygger vi upp nya relationer.

Sabina Kapetanovic anser att samhället i högre grad bör ha de här faktorerna i åtanke när man arbetar med åtgärder som syftar till att förebygga mobbning, ungdomsbrottslighet och alkohol- och tobaksanvändning.

Regler och förväntningar kan ha en positiv effekt på riskbeteende. Men det är viktigt hur ungdomarna uppfattar det.

– När de upplever att de är överkontrollerade eller överbeskyddade sysslar de i högre grad med riskbeteenden. De här ungdomarna rapporterar att de mobbar mer. Får de inte så mycket att säga till om hemma, leder det till att de tar ut sin ilska på andra.

För att känslan av självbestämmande ska kunna växa behöver det finnas balans mellan föräldrars krav och ungdomens utvecklingsmässiga behov.

– Ju tryggare relation du har till dina föräldrar desto mer delar du med dig av information och accepterar det föräldern gör.

Läs mer

Mutual actions – Developmental links between aspects of the parent-adolescent relationship and adolescent risk behaviors. Sabina Kapetanovic • Hälso­högskolan, Jönköping university, 2019

Artikeln är en nypublicering av en intervju i nummer 6/2019 av tidskriften Alkohol & Narkotika.