De senaste åren har ett nytt nikotinlandskap vuxit fram. Martina Zetterqvist är utredare på CAN och aktuell med rapporten Tobaks- och nikotinutvecklingen i Sverige 2023, som släpps 5 oktober. Hon hittade även nya samband, som förvånade.
– Vi brukar fokusera på användningen i våra rapporter, men här har jag tittat på fler delar, säger Martina Zetterqvist, utredare för CAN.
CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) har en lång historia av att kartlägga hur användningen av alkohol, narkotika och tobak ser ut i landet. 5 oktober släpps rapporten Tobaks- och nikotinutvecklingen i Sverige 2023. Rapporten är en sammanställning av en stor mängd data och visar vad vi vet om snusning och rökning i Sverige i dag. Rapporten berättar om utvecklingen i Sverige när det gäller konsumtion, försäljning och rapporterade skador hos den som röker eller snusar. En del uppgifter, som officiella försäljningssiffror för cigaretter, går att följa mer än hundra år bak i tiden.
– Det är lite häftigt, vi kan följa försäljningen från 1916 och framåt.
Historiskt låga nivåer
– När vi tittar på försäljningsstatistik kan vi se att cigaretter var något ovanligt i början av 1900-talet. Efter andra världskriget sker det en kraftig uppgång ända fram till 70-talet som är någon slags peak, säger Martina Zetterqvist.
Samtidigt är det under 1970-talet, när svensken bolmar som mest, som man börjar se skadeverkningarna. Under 80- och 90-tal minskade försäljningen i samma snabba takt som den ökat bara ett par decennier tidigare. I dag är cigarrettrökningen nere på historiskt låga nivåer och konsumtionen är lägre än vad som gäller för våra nordiska grannländer och i övriga EU.
– Här sticker vi ut genom att ligga lägst. I dag är vi nästan nere på de nivåer som man räknar som ett rökfritt Sverige, alltså att färre än fem procent av befolkningen röker, säger Martina Zetterqvist.
Till skillnad från cigaretterna var snuset poppis vid 1900-talets början, men gjorde senare en motsatt resa där konsumtionen minskade kraftigt. På sextiotalet var användningen till och med så låg att man funderade på att lägga ner den då statliga produktionen. Främst är det män som snusat, men här har skett en förändring.
– Vi ser att användningen ökar i nya grupper.
Nya produkter ritar om kartan
– Under lång tid har tobaksområdet varit på ett och samma sätt. Man har rökt tobaksprodukter och snusat tobakssnus. Men nu har vi produkter som klassas som tobaksfria, tillexempel vitt snus och e-cigaretter.
Martina Zetterqvist förklarar att till skillnad från det vanliga bruna snuset, som innehåller delar från tobaksplantan, så fylls prillor av så kallat vitt snus med annat material där man senare tillsätter nikotin. Även vejps, eller e-cigaretter, räknas som tobaksfria nikotinprodukter.
– Det är fortfarande nikotinet som ger dopaminpåslag och är beroendeframkallande. Då nikotinet utvinns från tobaksplantan i de allra flesta fall har det ifrågasatts om man kan säga att produkterna kan kallas tobaksfria. Men nu har man fattat beslut om det på politisk nivå. Därför har även vi på CAN fått byta namn på den här återkommande rapporten, så att vi innefattar även vitt snus och e-cigaretter.
Vejps eller e-cigaretter har funnits sedan millenieskiftet, men det är från mitten av 10-talet och framåt som det börjar bli populärt i Sverige. Vitt snus började säljas i Sverige 2016 (då utan åldersgräns) och användningen har ökat från 2018 och framåt. Framförallt är det de nya produkterna som dragit upp siffrorna i Sverige och vänt trenden, då den totala tobaks- och nikotinanvändningen nu ökar.
– Det bruna snuset används till allra största delen av män, medan hälften av de som använder vitt snus är kvinnor. Ungefär var tredje tjej i nian och på gymnasiet som snusar vitt snus hade inte testat någon annan tobaksprodukt innan de kom i kontakt med vitt snus. Så absolut, det verkar till viss del vara en ny grupp konsumenter.
Samband med bruk av andra substanser
Till skillnad från tidigare upplagor av rapporten, som specifikt tittat på användning, har Martina Zetterqvist även tittat på sambandet mellan tobaks- och nikotinanvändning och bruk av andra substanser.
– Bland niondeklassare är det fem gånger så vanligt bland de som röker att man även använt narkotika, jämfört med de som inte röker. Bland vuxna snusare såg vi att det är mer än dubbelt så vanligt att man intensivkonsumerar alkohol, än vad som gäller för ickesnusare. Det var väntat att vi skulle se att den som snusar eller röker även använt andra substanser, men att det skulle vara så otroligt stora skillnader förvånade mig, säger Martina Zetterqvist.
Kategorier:
Etiketter:
Sara-Märta Höglund är chefredaktör för Alkohol & Narkotika.
Se alla artiklar av Sara-Märta HöglundPrenumerera på vårt nyhetsbrev
Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.