Mindfulness kan minska risken för återfall

Foto: Elisabeth Edén

De senaste åren har mindfulness börjat användas i beroendebehandling, framförallt i USA. Amerikanska studier visar att det kan minska drogsug och risken för återfall. Men metoden har ännu inte fått fäste i Sverige. – Det här är i allra högsta grad relevant, säger överläkaren och forskaren Johan Kakko.

Tre decennier har passerat sedan medicin­professorn John Kabat-Zinn tog mindfulness till västvärlden. Hans vision var att använda det i vården samtidigt som metoden skulle studeras vid University of Massachusetts Medical Center. Sedan dess har effekterna av mindfulness, som handlar om att fästa uppmärksamheten i nuet, utan att döma eller värdera, fått vetenskapligt stöd och används i dag inom sjukvården mot bland annat stress, ångest och depression.

Men det är bara det senaste decenniet som metoden börjat ta plats i behandling för olika typer av beroenden. Ett flertal studier, främst från USA, har visat att mindfulness kan minska drogsug och risken för återfall.

– Tyvärr har det inte blivit så stort i Sverige som jag skulle vilja, men jag tror att det kommer, säger psykiatrikern och mindfulnessläraren Ingemar Sköld som under många år hade behandlingsgrupper på Mariakliniken i Stockholm.

Än så länge är det få svenska kliniker som erbjudit mindfulnessbaserad återfallsprevention. Magnus Huss-mottagningen i Stockholm har ett åttaveckorsprogram, utifrån en amerikansk manual, under ledning av psykologen Lisa-Li Åkerman.

– Min uppfattning är att det är vanligare att patienterna slutför den här kursen än traditionell återfallsprevention, där de ofta återfaller och avbryter behandlingen, säger hon.

effekterna av återfall och sidomissbruk kan bli förödande. Överläkaren Johan Kakko, som har forskat om heroinberoende sedan 1990-talet, har gång på gång sett patienter skrivas ut från LARO-behandling efter urinprover positiva för bensodiazepiner, cannabis eller alkohol.

– Det är inte någon moralisk brist som gör att patienterna fortsätter att använda andra droger vid sidan av behandling. Det finns en kvarstående obalans i hjärnan som LARO-behandling inte kommer åt till en början, den balansen kommer först på sikt. Det är där många av patienterna återfaller. På många håll i landet väntar man inte ut att den balansen ska uppstå, utan skriver istället ut dem. Det blev för mig outhärdligt, säger Johan Kaukko.

Han har därför de senaste åren tittat närmare på »återfall« i sidomissbruk, och har därigenom kommit in på mindfulness. I en nyligen publicerad översiktsartikel som han skrivit med en grupp europeiska experter, nämns att mindfulness­baserade interventioner framstår som ett lovande komplement vid behandling av opioidberoende.

Johan Kaukko förklarar varför: Heroin är kortverkande, vilket leder till en »on-off«-
effekt. När hjärnan upprepade gånger utsätts för denna »on-off«-effekt uppstår skador i hjärnan, framförallt av »off-effekten«, det vill säga under abstinensen. Heroin aktiverar människans belöningssystem, mer än hjärnan klarar av. Hjärnan försöker därför bromsa över­stimuleringen genom en balanserande motkraft – ­antibelöningssystemet. När en person har utvecklat ett beroende tappar belöningssystemet kraft, medan antibelönings­systemet blir allt starkare. Personen upplever inte längre någon »kick«, utan tar drogen för att balansera det överaktiva antibelönings­systemet, lindra abstinensbesvär och i bästa fall uppleva normal­tillstånd, om än bara för stunden.

behandling med metadon eller buprenorfin tar bort »cravings«, men patienterna har fortfarande ett rubbat stressystem – en överaktivitet i den del av hjärnan som heter amygdala. Den gör att patienten känner ångest, obehag och olust.

– Med det perspektivet kan man förstå varför många söker sig till bensodiazepiner, cannabis eller alkohol som dämpar för stunden. Det kan ses som att patienten kopplar in en nödbroms på amygdala. Men du kan inte köra runt med en nödbroms. I det sammanhanget blir det intressant att prata om mindfulness, som påverkar samma kärna i hjärnan, säger Johan Kakko.

Något från naturen kan ge extra närvaro.
Foto: Elisabeth Edén

Amerikanska hjärnavbildningsstudier har visat att mindfulness både minskar täthet och aktivitet i amygdala, samt minskad upplevelse av stress. Och stress är en av de tre huvudorsakerna till återfall. De andra orsakerna är att en liten dos av en drog, som tidigare har gett positiv effekt, skapar ett sug efter mer, och situationsbetingade återfall – om man hamnar i ett sammanhang där man brukade ta en drog så uppstår ett sug.

Den klassiska återfallspreventionen är ett åttaveckorsprogram där patienterna pratar om vilka situationer som väcker drogsug och hittar strategier för att hantera dem. Men det hjälper inte mot det som enligt Johan Kakko är den vanligaste orsaken till återfall – stress.

En stor studie vid University of Washington har visat att programmet MBRP, Mindfulness Based Relaps Prevention, där traditionell återfallsprevention slagits ihop med ett mindfulness­program, är mer effektivt än den klassiska återfallspreventionen. Efter ett år var det 31 procent färre återfall.

– Både situationsbetingade och stressbetingade återfall minskar, säger Johan Kakko.

Ingemar Sköld, som tidigare har haft ett alkohol­beroende, började utöva mindfulness för 15 år sedan. Han kände direkt att det var bra för honom. För drygt tio år sedan gick han en utbildning i MBRP i USA och tog därefter emot behandlingsgrupper på Mariakliniken.

– Det finns forskning, framförallt tre stora välgjorda amerikanska studier, som visar att det är en bra behandlingsmetod, säger han.

I programmet MBRP träffas patienter en gång i veckan i åtta veckor, dessutom får de hem­­uppgifter och mindfulnessövningar att göra varje dag. MBRP innehåller stress­reducerande teknik som hjälper patienten att förhålla sig till sina tankar, handskas med reaktiva mönster, öka sin närvaro och medvetenhet, samt identifiera risksituationer.

Ingemar Sköld anser att en av de viktigaste övningarna är den som heter SOBER: Stop, Observe, Breath, Expand och Respond.

– Det handlar om att när jag är på väg att göra något jag inte vill, då stannar jag upp, försöker läsa av vad som håller på att hända, andas via magen och kan sedan – istället för att reagera automatiskt – göra det jag egentligen vill, som att inte ta det där glaset.

Per Frisk är en av dem som gått MBRP-­programmet. Då hade han varit nykter i två år, men kände att han för att bibehålla sin nykterhet behövde få »pusselbitarna på plats«.

– Jag kan lugnt säga att mindfulnesskursen förändrade mitt liv. Det är stora ord, men så var det. Min syn på mig själv, men också mitt förhållningssätt till mitt liv ändrades. Jag är inte lika arg längre och jag har fått ökad acceptans för hur mitt liv ser ut och att jag inte alltid mår bra. Och jag har för första gången börjat tycka om mig själv.

Nu gör Per Frisk någon övning eller meditation i stort sett varje dag.

Psykoterapeuten Annalena Sund Aillet, som är utbildad i MBRP, påpekar att beroendet behöver ersättas av något annat och att mindfulness kan användas för att öka närvaron och se och uppleva andra saker som viktiga.

– Att bli uppslukad av annat i livet istället för att bli uppslukad av missbruket. För hur lätt är det att bli fri från sitt missbruk om man inte har något annat att gå till?

Trots lovande forskningsresultat rekommenderar inte Socialstyrelsen att metoden ska ingå i vanlig behandling. Det vetenskapliga underlaget bedöms vara otillräckligt.

–Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte bör utföra åtgärden rutin­mässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering, säger Stefan Brené, utredare på Socialstyrelsen.

I nuläget saknas svensk forskning inom området. Johan Kakko kommer göra ett pilotprojekt tillsammans med sina medarbetare under hösten 2019. Han brukar undervisa sina patienter om den neuro­vetenskapliga kunskapen kring beroende, och passar då alltid på att föra in ett resonemang om mindfulness. Han berättar att en patient kom fram till
honom en dag och sa att det hade gett hopp om att må bättre och hade räddat livet på henne.

– Det har inspirerat mig att titta närmare på hur vi ska kunna använda oss av mindfulness i den kliniska vardagen. Faller det väl ut skulle jag vilja utveckla det till en studie. Det här är i allra högsta grad relevant.

LÄS MER

Relative Efficacy of Mindfulness-Based Relapse Prevention, Standard Relapse Prevention, and Treatment as Usual for Substance Use Disorders – A Randomized

Maria Hagström

Frilansare

Senaste från Prevention

Lästips direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!