“Medvetandet om hälsoriskerna kommer att öka”

Kanske var det många som förvånandes över att Irland, med sin Guinness och sina många pubar, skulle bli först ut med varningsetiketter på alkoholprodukter. Men diskussionen om hur man skulle kunna få ner alkoholkonsumtionen har pågått i flera år.

Landets ekonomiska boom i början av millennieskiftet fick alkoholen att fullkomligen flöda. 2012 konstaterade regeringen att alkoholen blivit ett problem för folkhälsan. Samtidigt tillsattes en grupp, National Substance Misuse Strategy Steering Group, med uppgift att ta fram åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Sex år senare kom en ny lag, The Public Alcohol Health Act, baserad på några av de åtgärder som gruppen föreslagit. Lagen innehåller bland annat begränsningar för alkoholreklam, regler för hur alkohol ska förvaras i livsmedelsbutiker och regler för minimipriser. Och i våras beslutade regeringen att alla flaskor och burkar med alkoholhaltigt innehåll kommer att förses med varningsetiketter från maj 2026.

Anne Doyle är forskningsansvarig för alkoholfrågor på Irlands hälsoforskningsnämnd, Health Research Board, och hon tror att etiketterna kan bli ett lyft för folkhälsan.

– Även om det inte kommer att ha en stor effekt omedelbart på hur mycket folk dricker, så kommer medvetandet om hälsoriskerna att öka rejält. Det kommer främst att handla om risker med alkohol under graviditet eller ökad risk för att drabbas av cancer, men vi upplyser även om sockerinnehåll och kalorier, säger hon till Alkohol & Narkotika.

Det är när det gäller människors uppfattning om hälsofaror, även om man inte har ett beroende, som experterna är överens om att etiketterna kan ha en nytta. Sara Wallhed-Finn är psykolog och forskar om alkohol vid Karolinska Institutet. Hon undersöker hur människor ser på risker för hjärt- och kärlhälsa vid alkoholkonsumtion. Sara Wallhed-Finn är tveksam till om etiketter, likt de Irland kommer att införa, får människor att dricka mindre. Men hon lyfter vikten av att öka kunskapen om skador även vid måttlig konsumtion.

Hon drar paralleller till uppståndelsen som följde efter Socialstyrelsens nya rekommendationer för alkoholkonsumtion här i Sverige.

– Reaktionerna visar att medvetenheten hos allmänheten är låg. Om fler i befolkningen varit medvetna om riskerna hade det inte höjts så många kritiska röster, säger Sara Wallhed-Finn.

Sara Wallhed-Finn är positiv till den svenska rekommendationen, som hon menar kan bli ett bra stöd för hälso-och sjukvården.

– Samtalen vården har med människor är ett gyllene tillfälle för att få fram kunskapen och medvetenheten på bred front. Jag skulle också gärna se ett bredare och mer nyanserat offentligt samtal om alkohol, säger Sara Wallhed-Finn.

Enligt Folkhälsomyndigheten finns det i Sverige i dag en viss kunskap om att alkohol är en hälsofara, även om man inte har ett beroende eller ett dagligt drickande. Richard Henriksson på Folkhälsomyndigheten bedömer att det finns kunskaper om faran, men att den varierar mellan olika befolknings- och åldersgrupper.

Richard Henriksson menar att det finns en pågående diskussion om varningsetiketter även i Sverige, särskilt för att öka medvetandet om sambandet mellan alkohol och cancer.

– Varningstexter på alkoholvaror kanske inte minskar konsumtionen, även om man har sett sådana effekter när det gäller tobak. Men vi anser att etiketter med information om innehåll och hälsorisker kan hjälpa konsumenterna att göra ett medvetet val, säger han.

En undersökning gjord av det irländska hälsovårdsministeriet visade att riskerna med alkohol under graviditeten var välkända, men hälften av de tillfrågade kände inte till att risken för magsår och högt blodtryck kan öka även vid måttlig alkoholkonsumtion. Bara var femte tillfrågad hade hört talas om att alkohol kan bidra till bröstcancer. Den irländska regeringen var osäker på om EU-kommissionen skulle godkänna lagen om varningsetiketter. Nio länder, med Italien i spetsen, protesterade och ville att EU skulle sätta stopp för Irlands planer, men man fick grönt ljus från både EU och WTO (Världshandelsorganisationen).

– Om man bara tittar på mediebevakningen så ser det ut som att ingen vill ha denna lag. När vi gjort undersökningar har det i stället visat sig att bara en femtedel av den vuxna befolkningen är emot lagen. En stor majoritet anser att den är bra, berättar Anne Doyle, som själv blev överraskad av resultatet.

– Oavsett om etiketterna kommer att fungera eller inte, har beslutet redan gjort att det pratas mycket om risker med alkohol. Vi vet att mentaliteten ändrats de senaste åren och att det speciellt bland de yngre blir allt vanligare att avstå från att dricka.

Enligt lagen måste etiketterna ha med länken till en sida där konsumenter kan få information om risker och även nummer till en stödlinje. För den alkohol som dricks i glas på pubar eller barer gäller att det i lokalen måste finnas information tillgänglig för dem som frågar.

– Jag har svårt att tänka mig att någon gör det, men i dag dricks en överväldigande del av alkoholen i hemmen, där etiketterna kommer att finnas på flaskorna, förklarar Anne Doyle.

Samtidig som Anne Doyle ser hur frågor om alkohol nu aktualiserats på Irland önskar Sara Wallhed-Finn se ett bredare och mer nyanserat offentligt samtal om alkohol även här i Sverige.

– Det är viktigt att flytta fokus från svårt alkoholberoende, mot att öka kunskapen om att den största andelen av skadorna finns bland de som har en måttlig konsumtion. Jag tänker på hur medvetandet är när det gäller psykisk hälsa, där alla vet att man kan må lite dåligt eller ha en svår psykisk sjukdom, med många nyanser däremellan. Jag skulle vilja ha samma syn på alkoholkonsumtion, där människor har en större kunskap om att det inte bara är ”den utslagne mannen på parkbänken” som får skador eller kan ha problem, säger hon.