Få saker engagerar som föräldraskap

Principerna för föräldra­skapsstöd är allmänmänskliga. De är desamma som vi tillämpar i relationen till våra kollegor och vår partner. Men relationer kan något som är svårt för många och här behöver vi alla stöd till och från, menar Kajsa Lönn Rhodin, psykolog, författare och ut­vecklingsledare vid Länsstyrelsen i Stockholms län.

– Att vara förälder är också en maktposition, barnen är helt beroende av dina relationella kunskaper och förmågor, säger hon.

Mycket har hänt som är positivt när det gäller föräldrarollen. Utvecklingen har gått snabbt från det att aga förbjöds 1979 till dagens medvetna föräldrar som har tillgång till mycket information och en stor vilja att göra rätt. Samtidigt finns det en ökad vilsenhet; vi lever längre från vår ursprungsfamilj och föräldrar vänder sig i dag hellre till nätet som alltid är tillgängligt, än till nära och kära.

– Men internet är ett tveeggat svärd. Man är ganska utlämnad till att själv värdera. Slänger du ut en fråga i ett familjeforum kommer tio svar där folk har väldigt starka åsikter.

Som förälder kan det bli svårt att sålla och det blir lätt polemik – för få saker engagerar så som hur man ska vara som förälder. Det här kan skapa osäkerhet och göra att föräldrar mår dåligt i sin roll. Då måste samhället sluta upp och erbjuda stöd när det behövs, menar Kajsa Lönn Rhodin.

– Vi har mycket på fötter när vi säger att föräldraskapet är betydelsefullt. Andra viktiga skyddsfaktorer är skolan, förenings­liv, en meningsfull fritid och närmiljöns utformning.

När tonåringen kommer i kontakt med droger, behöver relationen finnas för att föräldern ska få information och kunna hjälpa sitt barn i tid. Med en bra relation kommer ett öppet och bekräftande samtalsklimat hemma.

– Då ökar chansen att barnen fortsätter komma till oss även som tonåringar när vi inte längre har samma insyn i deras liv och de tar större risker. Att välja att berätta ger större skydd än insyn som en förälder får genom kontroll, regler eller förbud, säger Kajsa Lönn Rhodin.

En förälder som man vill berätta för, som man tror kommer kunna hjälpa en, den relationen bygger man inte på ett år.

– Har det gått snett i kommunikationen är det bra att prata om att man vill ha en nystart. Sen är det upp till bevis för föräldern. Men det är aldrig för sent. Du kan bygga anknytning hela livet.

Den psykologiska tallriksmodellen består av kärlek, närvaro, bekräftelse, självkänsla och medkänsla, ramar och återhämtning.

– Flera stora studier från olika länder visar att barn som får det här kan bygga ett skydd som vuxna mot både hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och missbruk, säger Kajsa Lönn Rhodin.

Att relationen är grunden är Vad alla föräldrar borde få veta, tycker hon. Därför har hon tillsammans med kollegan Maria Lalouni skrivit boken som heter just så.

De var med och startade ABC, Alla Barn i Centrum i Stockholms stad 2009, en modell som bygger på föräldraträffar.

– Då tog regeringen fram en nationell strategi och det började hända saker med det bredare stödet och det bredare budskapet. Med ABC, 3–12 år, ville vi nå ut till alla, skapa lågtröskelverksamheter och göra stödet mindre stigmatiserande.

Det här har lyckats, anser hon. Tanken är också att genom ABC kunna fånga upp och slussa vidare den förälder som man märker har behov av mera stöd.

För utöver det grundläggande generella föräldraskapsstödet måste det också finnas målgruppsanpassat stöd.

– Vilka når vi och inte? En grupp som undersökningar visar att vi inte alltid lyckas fånga upp är utrikesfödda.

Att ge ABC som en del i svenskutbildningen inom ramen för SFI, svenska för invandrare, har visat sig lyckosamt. Eftersom tolk kan behövas får man räkna med längre träffar.

Kajsa Lönn Rhodin efterlyser ett bredare sätt att se på föräldraskapet redan från bvc, som att i större utsträckning inkludera partnern till den födande. Av tradition har mycket på bvc handlat om mat, sömn och säkerhet.

– Jag tror att fokuset på relationen föräldrar – barn kommer mer, det är viktigt för hela familjens hälsa. Hon fortsätter:

– De gör ett fantastiskt jobb ute i verksamheterna för att erbjuda föräldrar stöd men långsiktigheten i det här är en fråga på högsta politikernivå. Karolinska Institutet kan utbilda i ABC så länge de forskar men det finns inget långsiktigt avtal.

Det blir en ojämlikhet i att stora kommuner har metodutveckling och de små får lita på att de stora delar med sig, tycker Kajsa Lönn Rhodin.

– Nästan alla resurser går till det akuta, politikerna måste våga ta beslut om att främja det förebyggande trots att kvittot inte kommer denna mandatperioden. 

LÄS MER: Forskningen bakom »alla barn i centrum«