Alkoholrelaterade dödsfall ökar bland äldre

Illustration: Mia Fernau

Alkoholkonsumtionen ökar i gruppen äldre över 65, medan den i alla andra åldersgrupper minskar.
– Det är otur, för de som tål alkohol allra sämst är de äldsta. Efter 65 ökar risken, säger Sven Andréasson, professor i social­medicin och över­läkare på Beroendecentrum i Stockholm.

I Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik kan man se att alkoholrelaterade dödsfall minskar i alla andra grupper, men i gruppen 65 plus syns en kraftig ökning av dödsorsaker som leverskador och alkoholförgiftning.

En jämförelse av 75-åringars förändrade alkoholkonsumtion mellan 1977 och 2006 visade att andelen kvinnor med riskbruk ökade från en till tio procent. Andelen män med riskbruk ökade under samma period från 19 till 27 procent.

Framför allt är den ökande konsumtionen en ekonomifråga, menar Sven Andréasson.

Sven Andréasson är professor i social­medicin och överläkare på
Beroendecentrum
i Stockholm.
Foto: Mattias Ahlm

– Pensionärer som grupp har fått bättre ekonomi jämfört med tidigare generationer. De reser mer, något som också kan kopplas till ökat drickande. Att pensionärer som åker till Mallorca dricker alkohol varje dag och dessutom ganska mycket, det vet vi från fallstudier.

Attityderna har förändrats. I dag är det okej att dricka när som helst, tidigare ansågs det uteslutet att dricka på vardagar. Men det finns mer negativa förklaringar också.

– Folk förlorar partners och vänner och det finns en ökad psykisk ohälsa ju äldre man blir.

Kroppen förändras med stigande ålder. Muskelmassan minskar och eftersom det är där kroppsvattnet finns blir vi torrare, något som innebär att samma mängd alkohol ger en högre promillehalt och därmed också fler giftiga nedbrytnings­produkter. Det blir en kraftigare effekt av det man dricker. Organ som hjärnan och levern blir också känsligare.

Illustration: Mia Fernau

En annan faktor är läkemedel. I genomsnitt har en pensionär fem-sex läkemedel.

– Det är ett känt problem att ju fler läkemedel desto fler biverkningar. Det blir mer interaktioner mellan läkemedlen och om man sedan häller alkohol på det då får man en osäker situation, säger Sven Andréasson.

Varje gång en läkare skriver ut medicin bör frågan ställas till patienten om alkoholvanor, menar han.

– Alkohol är bland de vanligaste orsakerna till höjt blodtryck bland män. Om man ordinerar blodtryckssänkande är det oproffsigt att inte undersöka den saken. Men frågan ska ställas till alla.

Har vården blivit bättre på att fråga?

– Lite, men inte så att man kan vara nöjd. Alkohol är den levnadsvana som är jobbigast att fråga om. Jämfört med att fråga om rökning, matvanor och träning så upplevs det som jobbigare att fråga om alkohol.

Personalen känner inte att de har kompetens på det här området och då ställs frågorna mer sällan.

– Rent farmakologiskt är alkohol en så aktiv substans att det kan påverka all sjuklighet, det tränger in i alla organ och in i alla vävnader.

En ny stor brittisk studie visar att färre antal glas per vecka än man tidigare trott ökar risken för skador på hjärnan. Vid ungefär 4,5 svenska standardglas, (12 gram alkohol per glas) ökade järnnivån i hjärnan, särskilt i de områden som har att göra med inlärning, minne, motorik, ögon­rörelse och känslor. I minnes- och motorik­testerna kunde forskarna se att förhöjda järn­nivåer gav sämre resultat.

Efter rökning, är alkohol den näst största riskfaktorn för cancer. Det här, i kombination med ökad skepsis till nyttan med lite alkohol för hjärt-kärlsjukdomar, har lett till sänkta riktlinjer i andra länder som Australien och Storbritannien. Men i Sverige finns inga officiella riktlinjer för riskkonsumtionsnivåer.

– När Socialstyrelsen skriver om det här talar man om 14 standardglas per vecka för män och nio för kvinnor, oavsett ålder. Men detta bygger på förlegad forskning. I en forskargrupp i Stockholm konstaterade vi att det aktuella kunskapsläget talar för lägre gränser för män. Vi satte då gränsen vid nio glas i veckan för både män och kvinnor, säger Sven Andréasson.

»Myndigheten tittar nu på förutsättningarna för att starta en översyn av de nationella rikt­linjerna för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor där denna fråga finns med. I dagsläget kan vi tyvärr inte säga mer än så«, meddelar Socialstyrelsens presstjänst i mejl till Alkohol & Narkotika.

Samtidigt noterade forskarna också att äldre var känsligare för alkohol och att detta motiverade lägre gränser för denna grupp. Finland och Italien har specifika riktlinjer för äldre som innebär sju glas i veckan och max två glas vid samma tillfälle.

Läget är inte helt enkelt när det gäller pedagogiken. Begreppet »riskbruk« kan tolkas som att det är riskfritt att dricka under en viss gräns. Men ingen alkoholkonsumtion är helt riskfri. Därför är det bättre att tala om lågriskkonsumtion om man dricker under nio glas per vecka, menar Sven Andréasson.

Ytterligare en effekt är att hjärnan krymper även vid en låg konsumtion vilket innebär att hjärnans åldrande påskyndas, med försämring av kognitiva funktioner.

– Det finns flera studier som påvisar måttlig kognitiv försämring från låg konsumtion, ju mer man dricker desto större är den effekten.

I Almedalen höll Systembolaget ett seminarium med rubriken Varför vet så få att alkohol orsakar cancer? Den siffra som finns belagd är cirka 1 000 dödsfall i cancer per år på grund av effekter av alkohol. Vd Ann Carlsson Meyer uteslöt där inte att det kan bli aktuellt med information i Systembolagets butiker.

– Sverige är det land i EU där medborgarna har lägst kunskaper om den här kopplingen och sambandet är inte ens känt bland vård­personal, säger Sven Andréasson.

Han ser det här som en bildningsfråga, men saknar policys hos myndigheterna.

– Folkhälso­myndigheten skulle kunna vara nationell myndighet för förebyggande arbete, men det är de inte. Det är väldigt valhänt över lag. Hur ska kommuner, regioner och vård­företag hantera alkohol bland personer på särskilda boenden och i hemtjänsten?

Det finns inte något regelmässigt inslag när man utbildar vårdpersonal eller bistånds­handläggare. En del kommuner tycker det är okej att vårdbiträden köper ut, andra säger tvärt nej. Sven Andréasson anser att alkoholfrågan hamnat i radioskugga de senaste 10–20 åren.

– Alkohol diskuteras mindre i socialutskottet, i riksdagen och hos myndigheter. Man har uppfattat att drickandet har minskat och slagit sig till ro med det. Och det har det, men inte bland äldre. I verkligen har vi fortfarande 4–5 000 onödiga dödsfall om året till följd av drickande. Här gör regering och riksdag inte tillräckligt.

LÄS MER

Associations between moderate alcohol consumption, brain iron, and cognition in UK Biobank participants: Observational and mendelian randomization analysis, Topiwala, A., Wang, C., P Ebmeier, K. m.fl. • PLOS medicine (2022)

Självrapporterade alkoholvanor i Sverige 2004–2020 Guttormsson, U. • CAN Rapport 204 (2021)

Alkoholen och samhället 2019: Alkohol och äldre Andréasson, S., Chikritzhs, T., Dangardt, F., Holder, H., Naimi, T., Stockwell, T., Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterske­förening, CERA & IOGT-NTO (2019)

Anna Fredriksson

Anna Fredriksson tidigare redaktör för Alkohol & Narkotika

Senaste från Prevention

Professor i prevention

Charlotta Pisinger är Danmarks första och enda professor i tobaksprevention. Sven Rosell träffar henne i Köpenhamn

Han är årets förebyggare

Vartannat år delar CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) ut pris till årets förebyggare. Under konferensen

Lästips direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!