Fast i en narkosandwich

– Ecuador är som pålägget i en sandwich, vi är klämda mellan två grannländer med omfattande narkotikaverksamhet, Colombia och Peru.
Det säger Fredy Rivera som är forskare vid Latinamerikanska fakulteten för samhällsstudier i Ecuador, FLACSO, samt koordinator för ett latinamerikanskt nätverk för analys av säkerhet och organiserad brottslighet, RELASEDOR.
Fredy Rivera lyfter att det i första hand gäller Colombia, som är världens största producent av kokain, medan Peru ligger på en andraplats globalt.

Efter upprepade fängelseupplopp, bilbomber, en mordstatistik som ökat exponentiellt samt beväpnade gängkriminella som tog kontroll över en tevestation i direktsändning, beskrev Ecuadors president Daniel Noboa i början av förra året situationen som en ”intern väpnad konflikt”. Presidenten utlyste även undantagstillstånd.

Våldet når nya nivåer

– Våldsstatistiken gick ner den första månaden efter införandet av undantagstillståndet, men i mars förra året var den tillbaka på höga nivåer och har sedan dess ökat ytterligare, berättar Luis Córdova.

Luis Córdova är professor och forskare vid Universidad Central del Ecuador, där han bland annat leder forskningsprogrammet för ordning, konflikt och våld.

– 2025 har hittills varit det mest våldsamma året i landets historia, fortsätter han.

Om trenden håller i sig beräknar man att mordstatistiken i landet kommer att ligga på över 50 mord per 100 000 invånare, vilket placerar Ecuador bland världens mest våldsamma länder.
Luis Córdova säger att det är uppenbart att myndigheternas strategi för att hantera situationen har misslyckats.

En som följt situationen på nära håll är Carlos Bravo. Under tio år ledde han inrikesdepartementets arbete mot den organiserade brottsligheten. I dag är han en del av The Global Initiative Network som arbetar mot transnationell organiserad brottslighet.

– Daniel Noboa, den sittande presidenten, har gjort både rätt och fel i förhållande till den organiserade brottsligheten, säger Carlos Bravo och fortsätter,

– Enligt mig var det rätt av honom att erkänna situationen som en intern väpnad konflikt. Det öppnade bland annat för att militären kunde sättas in.

Men han understryker att siffrorna talar sitt tydliga språk och att den höga och ökande mordstatistiken visar att situationen ännu inte är löst.

– Att ständigt utlysa undantagstillstånd är ett tecken på en svag stat, menar Carlos Bravo.

Enligt Observatorio Ecuatoriano de Conflictos utlystes undantagstillstånd under 81 procent av tiden av Noboas första presidentperiod (november 2023 till april 2024) i de fem provinser som var hårdast drabbade av narkotikarelaterad brottslighet.

Sinaloa i Ecuador

För att förstå varför situationen ser ut som den gör i dag menar Fredy Rivera att man måste gå tillbaka i tiden.

– För 20 år sedan var Ecuador enbart ett transitland för kokain som producerades i Colombia och Peru, men med tiden fick landet en större roll som transitland, säger han.

Han lyfter fram att Ecuador är ett relativt litet land med fyra stora hamnstäder varifrån fraktfartyg seglar till både USA och Europa. Enligt en utvärdering av narkotikahandeln i Ecuador, publicerad av landets polis och det ecuadorianska observatoriet för organiserad brottslighet, OECO, finns belägg för att den inflytelserika mexikanska Sinaloa-kartellen har varit närvarande i Ecuador sedan 2003. Deras verksamhet har i första hand gått ut på att underlätta transporten av kokain från Colombia till USA, Mexiko och länder i Centralamerika. För att genomföra det har Sinaloa samarbetat med inhemska kartellen Los Choneros.

Frihandelsavtal med EU

– Omkring 2018 sammanföll flera faktorer som bidrog till att Ecuador fick en betydligt större roll i logistiken kring narkotikahandeln, fortsätter Fredy Rivera.

Han pekar särskilt på att Ecuador ingick ett frihandelsavtal med Europeiska unionen.

– Exporten av varor som räkor, kakao, bananer och kaffe ökade, och den organiserade brottsligheten infiltrerade dessa exportflöden. Allt större mängder narkotika skickas nu kamouflerade i dessa sändningar, berättar forskaren.

En rapport från Ecuadors anti-narkotikadepartement visar att det under de senaste åren skett en förändring i vart kokainet som transporteras via Ecuador skickas – en allt större andel går till Europa.

– Europa är en särskilt attraktiv marknad för narkotikakartellerna eftersom priset per kilo kokain är ungefär dubbelt så högt som i USA, säger Rivera.

År 2019 var de största destinationerna USA och Mexiko, medan det 2022 var Belgien och Nederländerna, tätt följt av Spanien, Sverige och Mexiko. Carlos Bravo berättar att den största delen av det kokain som beslagtogs i Ecuador förra året hade Spanien som tilltänkt slutdestination. När det gäller Sverige såg man en topp 2022 då över 5 ton kokain beslagtogs.

– Denna trend gick dock ner igen, och under 2023 och 2024 låg beslagen på strax under ett ton respektive ett halvt ton, säger Carlos.

– Sverige är därför inte bland de främsta destinationerna för kokain från Ecuador till Europa, men det utgör en del och ligger ungefär på samma nivå som Frankrike.

Infiltration och korruption

När det gäller Ecuadors roll i dagens narkotikahandel pekar Fredy Rivera på infiltration från narkotikakarteller och korruption bland myndigheterna.

– Här skedde ett skifte under åren 2017 och 2018, efter att Lenin Moreno blev president, berättar han.

Lenin Moreno var president i Ecuador från 2017 till 2021.

– Moreno monterade ner och minskade anslagen till landets rättsväsende, och de kriminella organisationerna infiltrerade genom korrupta poliser, domare och advokater i sådan grad att de tog kontroll över fängelse- och rättssystemet, fortsätter säkerhetsspecialisten.

 – Den politiken fortsatte under nästa presidentperiod.

2021 efterträddes Moreno av Guillermo Lasso, som satt vid makten fram till november 2023 då nuvarande president Noboa tog över.

– Korruptionen nådde den högsta makten, vilket fängslandet av den tidigare chefen för anti-narkotikaarbetet vittnar om, säger Rivera.

Kamp mellan karteller

Sedan år 2000 använder Ecuador amerikanska dollar som valuta.

– Det har lyfts fram som en bidragande orsak till narkotikahandelns tillväxt, men det är fel, menar Fredy Rivera.

– Det är den bristande kontrollen över penningtvätt som driver den organiserade brottsligheten.

Generellt betonar han att bristen på kontroll från myndigheternas sida har gjort det lättare för organiserad narkotikabrottslighet att etablera sig i landet.

– Bland annat har detta gjort det lättare för den albanska maffian att slå sig ner, och den spelar en stor roll i exporten av kokain från Ecuador till Europa, understryker han.


Den mexikanska kartellen Jalisco Nueva Generación har också fått en central roll, och en utvärdering från Ecuadors anti-narkotikadepartement visar att de sedan 2020 har haft ett omfattande samarbete med lokala gängkriminella. Ursprunget till de flesta våldsamma händelserna i landet är kopplade till deras konflikt med Sinaloakartellen om kontrollen över logistik för narkotikahandeln i Ecuador.

FN:s Global Report on Cocaine understryker att en stor del av det narkotikarelaterade våldet i Latinamerika är kopplat till rivaliteten mellan lokala gäng som är allierade med de två mexikanska kartellerna.

Pandemieffekt

Covid-pandemin har också spelat en roll i den situation Ecuador upplever idag.

– Under pandemin stängdes gränserna, men inte produktionen av kokain, påpekar Rivera och tillägger att siffror från FN visar att produktionen av kokabuskar i Colombia har ökat med nästan 30 procent under de senaste tre åren.

– Produktionsökningen har huvudsakligen landat i Ecuador, och vi har blivit ett stort lager för produktion och distribution av narkotika för olika kriminella organisationer, säger han och fortsätter.

– De mord och det våld vi ser är till stor del kopplade till kampen om kontrollen över dessa narkotikaförråd.

För att komma till rätta med situationen tror Fredy Rivera att det krävs ett långsiktigt perspektiv och att rättsväsendet måste byggas om i grunden.

– Det är också viktigt med ett effektivt gränsöverskridande samarbete – inte bara tomma ord, säger han.

Carlos Bravo, med erfarenhet från inrikespolitiken, menar att situationen måste angripas från flera håll.

– Det räcker inte att gripa kriminella ledare, eftersom nya hela tiden dyker upp. Istället måste vi arbeta mot den infiltration som den organiserade brottsligheten har inom högt uppsatta politiska och juridiska sfärer, samt arbeta mer förebyggande och ta itu med fattigdomen, eftersom det är bland unga från utsatta miljöer som den organiserade brottsligheten rekryterar.

I Ecuador finns över en miljon unga under 25 år som varken studerar eller arbetar.

– För många av dem har den organiserade brottsligheten blivit en möjlig väg till försörjning, säger han och fortsätter.

– Den strategi som USA förespråkar med hårdare straff, byggande av fängelser och militarisering av insatserna leder ingenstans. Vi behöver se hela bilden.