Dödliga överdoser ökar i USA. Så kan presidentvalet påverka opioidkrisen

När demokraterna under fyra kvällar i augusti höll sitt konvent och officiellt utnämnde Joe Biden till partiets presidentkandidat tog de 34 talarna upp en lång rad aktuella amerikanska problem: coronapandemin, rasmotsättningar, klimatförändringarna, den ekonomiska krisen.

Men en brännande fråga lyste med sin frånvaro när Bill Clinton, Michelle Obama och de andra höll sina förinspelade anföranden: USA:s opioidkris, en folkhälsokatastrof där beroende av heroin och syntetiska smärtstillande preparat trasat sönder samhällen runt om i USA. Drygt 50 000 amerikaner dog av opioidrelaterade överdoser förra året. Frågan har under året gått från att bevakas flitigt i amerikanska medier till att hamna i skuggan av pandemin, presidentvalet och de landsomfattande protesterna mot rasism. Det märktes även under Demokraternas konvent.

När Republikanerna gav president Donald Trump förnyat förtroende vid partiets konvent i slutet av augusti fick krisen desto större utrymme. Ryan Holets, en ung polis från delstaten New Mexico, berättade om hur han har adopterat en liten flicka från en hemlös opioid­beroende kvinna. Holets träffade flickans mamma, Crystal, på en patrullrunda då han såg henne injicera heroin på gatan, höggravid.

– Idag är vår vackra dotter Hope en frisk och stark tvååring, berättade Holets och tillade att Crystal har varit i rehabilitering i snart tre år.

– Hon är en god vän och en ständig inspirationskälla.

Ryan Holets passade också på att berömma Donald Trumps insatser mot opioidkrisen, bland annat att presidenten utnämnt krisen till ett nationellt nödläge år 2017.

– Det har haft effekt, sa Holets.

– År 2018 minskade överdoserna för första gången på 30 år.

FAKTA: Den amerikanska opioidkrisen

• Omkring 130 amerikaner dör varje dag i överdoser av opioider.
• Krisen började på 1990-talet när amerikanska läkemedelsföretag inledde en massiv kampanj för att göra läkare mindre skeptiska till att skriva ut opioider. Argumenten var missvisande och tonade ner riskerna för beroende.
• Mängder av amerikaner blev beroende och pillren flödade ut på den svarta marknaden.
• När amerikanska myndigheter gjorde det svårare att få tag på läkemedlen gick många av de som blivit beroende över till heroin, som är ett betydligt billigare alternativ.
• 80% av dem som använder heroin i USA har först missbrukat receptbelagda opioider. USA:s opioidkris

Opioidkrisens utveckling sedan Trump flyttade in i Vita huset är dystrare än den bild som Republikanerna gav på partikonventet. Efter minskningen av de dödliga överdoserna under 2018 tyder preliminära siffror på att de ökade igen året därpå. Siffrorna ser ännu värre ut under pandemiåret 2020. Fram till juli hade dödligheten ökat med 13 procent jämfört med samma period ifjol. Fentanyl, den mycket starka och svårdoserade syntetiska opioid som ligger bakom en stor del av opioidkrisens dödliga överdoser på senare år, fortsätter att spridas i USA.

Runt om i landet kritiserar forskare, läkare och andra experter regeringen för bristen på en bred nationell satsning på att rädda liv. Problemen som har lett till USA:s höga dödssiffror finns kvar: det är svårt att få bra hjälp för opioid­beroende och läkare skriver fortfarande ut för mycket opioidläkemedel, även om de är betydligt svårare att få tag på jämfört med när krisen uppstod.

– President Trump har avlagt många löften om opioidepidemin, men han har inte följt upp något av dem, säger Keith Humphreys, professor i psykiatri vid Stanford University och en av USA:s ledande experter på opioidkrisen.

– Han utlyste till exempel ett nationellt nödläge gällande opioidkrisen, vilket ger presidenten särskilda befogenheter att agera. Men han använde sedan inte någon av dessa befogenheter. Trump utlyste bara nödläget och glömde sedan bort det.

Samtidigt har coronapandemin, som har slagit mycket hårt mot USA, förvärrat opiodkrisen.

– Det har varit en tid full av stress och isolering. Det påverkar människor med missbruksproblem och kan leda till återfall, säger Patricia Strach, professor i offentlig förvaltning vid State University at Albany i New York. Hennes forskargrupp har just avslutat en studie om hur missbruk och vård i delstaten har påverkats av Covid-19. De dödliga överdoserna har dubblerats på flera av de platser som hon studerat.

– Kraven på social distansering har haft en enorm effekt på människor med missbruks­problem. De har lett till att behandlingshemmen tvingats skära ner på antalet platser och minskat tillgången till behandling, säger Patricia Strach.

Några av de åtgärder som regeringen Trump har genomfört mot opioidkrisen är att skjuta till 1,8 miljarder dollar om året som delstaterna ska använda för att få bukt med opioidkrisen, bland annat genom att öka tillgängligheten på substitutions­behandling och dela ut naloxon, ett preparat som fungerar som ett motgift mot opioidöverdoser. Men det är långt från det tiotalet miljarder dollar om året som ledande amerikanska experter efterlyser.

– Att göra det lättare att förskriva buprenorfin är en bra åtgärd men något som borde ha skett långt innan coronapandemin bröt ut, säger Andrew Kolodny, som leder forskning om policy­frågor kring opioider vid Brandeis University i Massachusetts.

I likhet med Keith Humphreys är Andrew Kolodny starkt kritisk till Trumps åtgärder mot opioidkrisen, som han menar har präglats av tomma utspel. Som exempel nämner han ­»Prescription Opioid and Heroin Epidemic Awareness Week«, en temavecka som regeringen utlyste i september.

– Den sammanföll inte med några tillskott i resurserna för att bekämpa opioidkrisen, och regeringen kontaktade inte någon av de organisationer som arbetar med frågan. Det ekar väldigt tomt och känns som något som Trump bara gjorde för att valet närmar sig, säger Andrew Kolodny, och fortsätter:

– Vi har inte sett någon koordinerad handlingsplan för att hantera opoidkrisen från den här regeringen. Det beror till stor del på att vi inte har haft en fungerande federal regering under Trump. Vi har heller inte de mest kompetenta personerna på ledande positioner i myndigheterna just nu, säger Andrew Kolodny.

Imars offentliggjorde Joe Biden en utförlig plan för hur han vill stoppa opioidkrisen. Den går bland annat ut på att bibehålla och bygga ut Obamacare så att fler får tillgång till behandling. Utöver det lovar han att avsätta 125 miljarder dollar till opioidkrisen under en tioårsperiod. Pengarna ska hämtas från skattehöjningar på läkemedelsföretagens vinster och ska bland annat gå till att öka tillgängligheten på behandling med buprenorfin och metadon, så att alla har tillgång till substitutionspreparat senast år 2025. Endast en av tio amerikaner som behöver substitutions­behandling har tillgång till det idag. Pengarna ska också gå till annan skade­minimering, som naloxon. Det är oklart om kongressen skulle godkänna detta kostsamma paket, men till skillnad från frågor som klimatet och kriminal­politiken finns det en enighet mellan republikaner och demokrater om vilka åtgärder som krävs för att stävja narkotikadödligheten.

Joe Biden lovar även att slå till mot läkares överförskrivning av opioidpreparat, öka tillgången till alternativ smärtlindring och hålla läkemedelsföretag ansvariga för deras roll i krisen. När det gäller illegala droger vill Biden samarbeta med Kina och Mexiko för att stoppa inflödet till USA.

– Det är en väldigt detaljerad och välfinansierad plan, säger Keith Humphreys.

– Den står i stark kontrast till Trump. Opioidberoende och överdoser har ökat under Trumps tid som president, och om han väljs om kommer han troligen fortsätta att ignorera problemet så som han gjort med Covid-19.

Andrew Kolodny är inne på samma linje.

– Barack Obama negligerade krisen fram tills slutet av sin tid som president. Men jag tror och hoppas att Biden kan tillsätta kompetenta personer för att leda olika myndigheter, som kan ta tag i frågan. Om Trump vinner tror jag att det blir mer av det vi sett hittills. Jag tror inte att Trump plötsligt kommer leverera en plan för hur han vill lösa krisen. Han har redan haft fyra år på sig att göra det.

Du har just läst en artikel ur nummer 5/2020 av tidskriften Alkohol & Narkotika.