(antagen vid CAN:s styrelsemöte 2011-11-10)
I Sverige råder konsensus om journalistikens roll i det demokratiska samhället. Dess uppdrag är att informera, granska och bidra till den offentliga debatten, så att medborgarna får kunskap och kan ta ställning.
Olika kommunikativa verksamheter har olika syften:
- Marknadsföring/reklam innebär att man medvetet saluför sina varor, tjänster eller åsikter.
- Information är till sin karaktär enkelriktad. Någon vill förmedla fakta, kunskaper eller åsikter till någon annan.
- Journalistiken har även den som uppgift att informera, men även att kritiskt granska, problematisera, låta flera röster komma till tals och åsikter brytas mot varandra samt erbjuda forum för debatt.
Det finns alltid en risk att gränserna mellan journalistik, information, marknadsföring och opinionsbildning blir otydliga. Det är viktigt att det är tydligt för läsarna om de utsätts för övertalningsförsök, inbjuds till debatt eller erbjuds journalistik eller information.
Om journalistiken inte har en fristående roll kan den mista såväl sin demokratiska funktion som sin trovärdighet. I rollen ingår att vara kritiskt granskande och att ge en allsidig belysning av de frågor som tas upp.
Alkohol & Narkotika har samma grundläggande syfte som CAN, det vill säga att ”bedriva och främja saklig upplysning om verkningar på individ och samhälle av alkohol- och narkotikabruk, liksom om vägar och medel att förekomma och bekämpa alkoholskador och motverka icke-medicinskt bruk av narkotika”. Det snävt drogpolitiska perspektivet kan vid behov vidgas till ett vidare socialpolitiskt perspektiv.
Alkohol & Narkotikas verksamhet ska bedrivas med tryckfrihetsförordningen som grund och enligt spelreglerna för press, radio och TV.
Alkohol & Narkotikas innehåll ska präglas av noggrannhet, saklighet och en strävan mot objektivitet. Tidskriften ska produceras enligt grundläggande journalistiska principer. Information, kritisk granskning och debatt är viktiga inslag i tidskriften.Dessutom ska Alkohol & Narkotika ha en populärvetenskaplig inriktning, vilket innebär att utrymme ägnas åt aktuell forskning inom alkohol- och narkotikaområdet.
Tidskriftens redaktionella innehåll bestäms av redaktören. Till stöd finns dessutom en redaktionskommitté.
Absoluta regler, som täcker alla situationer, låter sig inte göras. Varje situation kräver sin egen analys och publicistiska bedömning. Några grundläggande riktlinjer som så långt möjligt bör följas är dock följande:
Ännu ej publicerade artiklar får ej spridas utanför redaktionen. Undantag kan vara debattartiklar som kräver svar och texter som kräver specifik faktagranskning.
Individers rätt till anonymitet är viktig. Eftersom missbruk ofta ses som stigmatiserande har intervjupersoner som berättar om sina erfarenheter rätt att vara anonyma och ej identifierbara på bild, och bör därför alltid tillfrågas om de önskar anonymitet. När det gäller unga människor, som kanske inte reflekterar över vad en publicering innebär, är detta särskilt viktigt. Även om den unge själv inte har något emot att framträda med namn, bör redaktionen vara mycket restriktiv med publicering och alltid överväga fingerat namn och anonymiserad bild.
Post till redaktionen ska öppnas av redaktionen och inte av någon annan. Skälet till detta är meddelarskyddet, som har en stark ställning i tryckfrihetsförordningen. Rätten till anonymitet skyddas genom att de personer som hanterar tryckta skrifter har tystnadsplikt. Detta gäller journalister, tidningsredaktioner, massmedieföretag, nyhetsbyråer, förlag, frilansjournalister och personer verksamma inom tryckerier. Tystnadsplikten omfattar inte bara namnet på den vars identitet inte får röjas, utan alla slags uppgifter som kan leda till ett identifierande av personen (SOU 1990:12 s. 247 och 273).
Den vanliga skrivningen ”alkohol och droger” bör undvikas i tidskriftens artiklar, eftersom alkohol har alla egenskaper som kännetecknar en beroendeskapande psykoaktiv drog. Istället skriver vi ”alkohol och andra droger” eller ”alkohol och narkotika”. För att understryka tidskriftens seriösa karaktär bör slanguttryck som till exempel ”knark” som regel bytas ut mot ”narkotika”. Undantag kan vara direkta citat.
På senare år har Socialstyrelsen i stället för orden ”missbrukare” och ”missbrukarvård” börjat använda begreppen ”människor med missbruks/beroendeproblem” och ”missbruksvård” eller ”beroendevård”. Denna förändring har motiverats av att man inte bör definiera en människa enbart med hänvisning till missbruket. Detta språkbruk är att föredra även i Alkohol & Narkotika, där stigmatiserande beteckningar (till exempel ”knarkare”) generellt bör undvikas.
Som nämnts ovan ska önskan att vara anonym respekteras. Personer som önskar vara anonyma ska antingen ej förekomma på bild eller vara ej identifierbara. Det kan t ex innebära att ansiktet är skuggat eller att fotografen använt en vinkel där anletsdragen ej framträder. Om bilden är fingerad bör detta framgå.