Chefer dricker mest alkohol av alla yrkesgrupper, men restaurangpersonal upplever större problem av sitt drickande. Lägst är konsumtionen inom vård- och friskvårdsyrken. Det visar en ny rapport om yrke och alkohol som CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, tagit fram.
De senaste dagarna har Mats Ramstedt och Isabella Gripe lagt sista handen vid den rapport som visar hur svenskarnas dryckesvanor ser ut, utifrån vilken yrkesgrupp man tillhör. Undersökningen bygger på data från över 8 000 yrkesverksamma svenskar.
–Kodningen har varit krävande, de tillfrågade har fått uttrycka i text vilket som är deras yrke, berättar Mats Ramstedt, som är forskningsansvarig på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Arbetet har pågått sedan tidig vår och enligt ett särskilt system för att klassa olika jobb har de två forskarna kunnat vaska fram 22 olika yrken ur det omfattande materialet.
–De vanligaste helt enkelt, säger Isabella Gripe, som är forskare och utredare vid CAN.
De tillfrågade har svarat på om man alls dricker alkohol, hur mycket samt svarat på frågor som ringar in omfattningen av ett eventuellt beroende. Sistnämnda kan exempelvis handla om att man försummar saker som är viktiga för en eller att man inte kunnat sluta dricka i tid, även om man velat. Rapporten, där olika yrken kan jämföras med varandra, är den första i sitt slag som är rikstäckande. Så vad har man då kommit fram till?
–Det som ändå är tydligast är det här som vi ser med cheferna. Att de ligger högst på alla konsumtionsmått. Alltså andel som dricker, hur mycket man dricker och mått för intensivkonsumtion. Vi kunde se det här mönstret hos både manliga och kvinnliga chefer så det är inte bara ett resultat av att det kanske är fler män som är chefer, berättar Isabella.
Inom gruppen chefer sticker de verkställande direktörerna ut som de med allra högst konsumtion. Sex av tio vd:ar berusningsdricker minst en gång i månaden och i snitt dricker en vd 26 glas i månaden. Som grupp låg cheferna även högt när de kom till negativa konsekvenser av drickandet, även om de inte låg i topp. Där var de negativa konsekvenserna i gruppen lägre än vad som gällde för andra grupper med hög konsumtion, exempelvis personal i restaurangbranschen.
Inom restaurang levde 2 av 10 upp till mått på beroende, vilket är nästan dubbelt så mycket som snittet. Så hur kommer det sig att gruppen med högst konsumtion, inte är densamma som upplever störst problem av alkohol.
–Marginalerna är väl på ett sätt större om man är högre upp i hierarkin, säger Isabella.
Skadeparadoxen
Mats fyller i att det fanns en tydlig skillnad mellan kvinnor och män inom gruppen chefer och verkställande direktörer. Medan männen hade en hög konsumtion låg de samtidigt i den lägre nivån av upplevda problem av sitt drickande, men kvinnorna som även de hade hög konsumtion uppvisade mer omfattande tecken på beroende.
–Generellt finns en teori som heter the harm paradox, som går ut på att grupper i högre socioekonomiska grupper kan dricka mer utan att få problem. Och det verkade stämma för männen i de här fallet, men inte för kvinnorna. Vi har även sett i andra undersökningar när vi jämfört socioekonomi och alkoholberoende att bland män så är det den typiska gradienten med högst beroende bland låg socioekonomi medan bland kvinnor är det snarare bland de grupper som ligger högst socioekonomiskt som har högt alkoholberoende. Det var lite i linje med resultatet av den här rapporten också. Vi förstår inte riktigt vad som ligger bakom det här, vi kan bara se att det finns ett sådant mönster, säger Mats.
Bland de som rapporterade lägst konsumtion och lägst mått på beroende finns flera olika yrken inom friskvård och vård.
–Det var ett tydligt resultat att den gruppen ligger lågt. Jag kan tänka mig att de generellt sätt har en högre hälsomedvetenhet. De jobbar mycket med hälsa, tänker mycket på det och att alkohol, i alla fall av vissa, uppfattas som en ohälsosam vana, säger Mats.
Utöver friskvårdsyrken som naprapat och fysioterapeut och en mängd vårdyrken, från undersköterska till läkare, så var konsumtionen låg i flera grupper där man jobbar nära människor, bland annat socialsekreterare, kuratorer, grundskollärare och förskollärare.
–I de grupper som ligger lågt ser man negativa konsekvenser av alkohol i sitt jobb. Det tänker jag kanske gäller om man arbetar med barn också, säger Isabella.
Som forskare är de försiktiga med att dra slutsatser och betonar att den rapport man gjort främst är beskrivande. För att kunna svara på varför det ser ut som det gör behövs mer och annan forskning, menar de två rapportförfattarna.
–Rapporten ger kanske viss vägledning vart det är lönsamt att rikta insatser. Det kanske inte är naprapaterna man ska rikta in sig på, i det här avseendet i alla fall, säger Mats.
Isabella fyller i.
–Oavsett vad det beror på tänker jag att det är viktig kunskap och att det finns anledning för arbetsplatser och arbetsgivare att fundera över sin alkoholkultur. Det kanske inte avgör en persons vanor helt och hållet, men jag tänker ändå att det kan vara en tipping point för vissa individer. Och hur chefen gör spelar också roll för hur man gör på den arbetsplatsen.
Läs mer:
Här kan du ta del av Fokusrapport 19: Yrke och alkohol (Gripe och Ramstedt, 2024, CAN)
Kategorier:
Etiketter:
Sara-Märta Höglund är chefredaktör för Alkohol & Narkotika.
Se alla artiklar av Sara-Märta HöglundPrenumerera på vårt nyhetsbrev
Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.