Alkohol Forskning

“Det är okej att bli full, men inte för full”

Birgitta Ander gick ut på stan för att söka efter unga som dricker, men hon hittade dem i hemmen. Unga som hon har intervjuat beskriver hur de planerar sina fester noggrant.

Vuxenvärlden som ser på ungdomars festande utifrån uppfattar ofta ett okontrollerat drickande, men så är inte nödvändigtvis fallet. I själva verket kan det föregå ett noggrant planerande: var ska man vara, vilka ska vara där, hur mycket alkohol ska man ha med sig, i vilken takt ska den drickas? Allt för att ha roligt utan att gå över gränsen för det pinsamma. Detta visar intervjuer som socionomen och doktoranden Birgitta Ander vid Högskolan i Jönköping har gjort med ungdomar, 16 till 18 år gamla, i tre tätorter i södra Sverige. 16 killar och sju tjejer deltog i intervjuerna som skedde på fritidsgårdar.

Alla deltagare hade erfarenheter av att berusa sig på alkohol. Annars minskar alkoholbruket generellt bland ungdomar i Sverige, och allt fler väljer att inte dricka alls. Målet när intervjupersonerna festade var inte att bli så fulla som möjligt, utan att ha roligt, sjunga, skratta, ”dansa som John Travolta”, och främst bland killarna: att våga prata. Den som missade i planeringen och blev för berusad, som raglade omkring, somnade eller betedde sig illa, fick skämmas.

Birgitta Ander säger att preventiva åtgärder inte blir trovärdiga om vi bara pratar om risker. Foto Kajsa Juslin

Att uppnå ett kontrollerat drickande var något ungdomarna lärde sig den hårda vägen. De nämner en läroperiod mellan 13 och 15 års ålder, då de testade sig fram och drack för mycket några gånger för att så småningom inse sina gränser. Därefter visste de hur mycket öl, vin och sprit de skulle dricka. Det ledde till en mognad i drickandet som gav en högre social status, man visade att man kunde planera sitt festande och ha kul utan att gå över gränsen.

Det värsta var att bli utpekad som omogen. För tjejer kunde detta vara att betraktas som en ”fjortis”, vilket innebar att vara så full att man grät och kräktes, eller att man skrek och var högljudd. På så sätt var gränserna tydligare för tjejerna än för killarna. Tjejerna kunde lättare förlora anseendet genom att vara för fulla.

Preventiva åtgärder blir inte trovärdiga om vi bara pratar om risker.

Festandet skedde oftast i privata hem. När Birgitta Ander började forska ville hon ut på sina gamla jaktmarker som fältsekreterare, ut på stan där ungdomarna samlades. Det visade sig dock att ungdomarna inte fanns där. De hade flyttat inomhus av flera orsaker. Det gav säkerhet och kontroll och man var noga med vem som släpptes in. Det skulle vara pinsamt att bli sedd berusad av en vuxen och genom sociala medier visste ungdomarna vad som hände och behövde inte ge sig ut på stan för att ta reda på det.

Festandet var till den grad beroende av att det fanns ett privat hem, utan vuxna, där man kunde vara, att det inte blev någon fest om denna tillgång inte fanns.

Birgitta Ander konstaterar att det var lättare förr för fältsekreterare, fritidsledare och polis att nå fram till ungdomarna när dessa umgicks ute.

— När jag var ute inför studien blev vi stående utanför festerna. En del av ungdomarna gick ut och pratade med oss, men andra gjorde det inte. Det var svårare att få kontakt, berättar hon.

Numera är fältsekreterare ute på sociala medier och försöker nå ungdomarna där, det har blivit ett nytt sätt att arbeta.

Att ungdomar dricker för att ha roligt är något som Birgitta Ander anser att vuxenvärlden borde uppmärksamma mer.

— Preventiva åtgärder blir inte trovärdiga om vi bara pratar om risker. Man kan även nämna att grupper av ungdomar har positiva erfarenheter av alkoholbruk. Det är en viktig faktor att ha med i preventionsarbetet. Vi måste ha med orsaken till att ungdomar dricker. Det är grundläggande för att förändra beteendet.

Hon anser att viktiga frågor som bör ställas är hur och var ungdomarna lär sig dricka i Sverige, då det fungerar på andra sätt i andra länder. I Frankrike, till exempel, lär sig ungdomar dricka hemma med sina föräldrar. Det som olika preventionsmodeller går ut med idag, att den som tidigt lär sig dricka hemma riskerar att bli beroende, är en sanning med modifikation enligt Birgitta Ander.

— Vi vet inte tillräckligt mycket för att kunna med säkerhet säga en sådan sak, eftersom forskningen inte är entydig. Det finns inga enkla lösningar.

Men, det här att ungdomars drickande har minskat kraftigt, tyder inte det på att rådgivningen har fungerat?

— Vi ser en kraftig och långvarig nedgång nu, i stora delar av Europa, så det kan inte enbart bero på preventiva åtgärder i Sverige. Orsakerna är komplicerade, det finns inte bara ett enkelt svar. Det kan vara en kombination av nytt hälsotänk, att föräldrarna dricker mera och att ungdomarna därför protesterar genom att dricka mindre eller att stora grupper av ungdomar umgås på nya sätt, där sociala medier har fått en stor betydelse, säger hon.

Läs mer:

Ander, B. Abrahamsson, A. Bergnehr, D. (2017): ‘It is ok to be drunk, but not too drunk’: Party socializing, drinking ideals, and learning trajectories in Swedish adolescents’ discourse on alcohol use. Journal of Youth Studies, 2017

Agneta Olofsson