Alkohol Dopning Narkotika Tobak

ANDT-strategin ledstjärna i kommunerna

Samordningen av det drogförebyggande arbetet kan variera kraftigt mellan kommuner. Arbetet har breddats men spetskompetensens behövs ännu, säger samordnare som efterlyser en fortsättning på den nationella ANDT-strategin efter 2020. Alkohol & Narkotika har pratat med några av Sveriges ANDT-samordnare och politiker för att höra hur det ser ut med det drogförebyggande arbetet ute i kommunerna.

Karlskoga och Degerfors kommuner:
»Nyckeln till framgång är samverkan och korta beslutsvägar«

Cecilia Ljung

I Degerfors kommun är ANDT ett av fyra prioriterade områden i det övergripande folkhälsoarbetet. Folkhälsofrågor inklusive ANDT-­området samordnas av den kommungemensamma folkhälsonämnden med förvaltning i både Karlskoga och Degerfors kommuner. Även i andra avseenden bygger det förebyggande arbetet på samverkan: med andra verksamheter och organisationer inom kommunen men också med den regionala och nationella nivån.

Det långsiktiga arbetet påbörjades i början av 2000-talet. Då anställdes även en drogsamordnare som tog fram styrdokument och utvecklade en struktur för det förebyggande och främjande ANDT-­arbetet. Detta styrdokument övergick så småningom till att bli en del av kommunens folkhälso­politiska policy och folkhälso­politiska program.

– För oss har det varit viktigt att arbeta långsiktigt och ANDT-frågan ska inte stå och falla med en eldsjäl, utan det ska finnas styrdokument och en upparbetad struktur som gör det enkelt att ta över stafettpinnen. Det är förstås också viktigt att det finns transparens. Nyckeln till vår framgång är en mångårig samverkan mellan socialförvaltning, skola, vård, polis och folkhälsa. Ett exempel på det är satsningen på en drogfri skolavslutning där målet är att sänka alkoholdebuten. Men då behöver ju festen göras attraktiv, säger Cecilia Ljung.

Hon menar att en liten kommun som Degerfors har fördelar som kanske inte större kommuner har; ett nära nätverk och goda relationer. Det gör att beslutsvägarna inte blir så långa och arbetet bygger på förtroende för att människor gör sitt allra bästa.

– Vi har funnit en nytta med varandra som driver oss framåt tillsammans. Men det innebär inte att allt är perfekt. Att ha en bra ANDT-strategi hjälper ju inte om den inte omsätts i handling.

Degerfors hör enligt CAN:s rapport Småkommuners ANT-situation och förebyggande arbete (2018) till de kommuner som lyckas bäst med sitt ANDT-arbete. Men hur vet de att arbetet har effekt?

– Vi följer statistiken över konsumtion och ser på siffrorna att det händer saker. Men vi märker också förändrade attityder till droger, unga ser allvarligare på det än förr. Och när något händer finns det ett system för att gå in och vända trenden, säger Cecilia Ljung och berättar om hur de exempelvis snabbt fick bort alkogel från butiker när det kom fram att elever använde det som ett rusmedel.

– Vi följer också upp arbetet över tid i vår ANDT-strategi. Länets strategi följdes upp senast 2017, säger Cecilia Ljung.

Doping var tidigare en vit fläck, men nu har Degerfors och Karlskoga kommuner startat ett samarbete med Idrottsförbundet och finns ute på gym för att informera och stötta.

– Det är ett konkret exempel på hur vår ANDT-strategi fungerar i praktiken, från styrdokument rakt ut i verkligheten, och hur det förebyggande arbetet även är folkhälsoarbete.

Det faktum att regeringen ännu inte satt igång något arbete med att förlänga strategin som tar slut 2020 är inget som oroar nämnvärt. I Degerfors kommun använder man den nationella strategin som en ledstjärna och den egna strategin hänger tätt ihop med den nationella.

– Jag kan inte tänka mig annat än att den nationella strategin förlängs, detta är en prioriterad och samhällsekonomiskt viktig fråga. Vi i Degerfors fortsätter på inslagen väg, vi har en strategi som fungerar i praktiken och vi kommer oavsett att utveckla vårt koncept. Vi har satt vårt eget strategiarbete till 2022, vilket gör att vi inte är beroende av det nationella målet 2020. För oss är långsiktighet jätteviktigt, säger Cecilia Ljung.



Göteborgs stad:
»Vi saknar nationellt stöd«

Göteborg

Som en av landets största kommuner har Göteborg i dag 7,5 tjänster som jobbar förebyggande och med etablerat beroende. Antalet tjänster är ungefär detsamma som 2003, även om man då hade ett annat upplägg, bland annat med regionala samordnare. Förutom de som arbetar med förebyggande åtgärder och kunskapshöjande information för att stödja medarbetare i staden finns det även två tjänster på tillståndsenheten för förebyggande arbete på krogen.

– I vårt kompetenscentrum för ANDT-frågor bedriver vi ett brett arbete och är efterfrågade. Samtidigt gör socialtjänsten i stadsdelarna nedskärningar i sitt arbete, vilket på sikt kan påverka det förebyggande arbetet, säger Maj Bjurving, enhetschef på inom Social utveckling i Göteborgs Stad.

till skillnad från andra storstadskommuner har Göteborg inga samordnare för det drogförebyggande arbetet i stadsdelarna, utan utvecklingsledare för folkhälsoarbetet. Maj Bjurving menar att det gör att ANDT-frågorna inte alltid hinns med. Det finns dock en god samverkan med denna grupp och även med polisen, det brottsförebyggande kompetens­centret och Mini-Maria (öppenvård för unga med riskbruk). I stadsdelarna pågår en kontinuerlig samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och fritidsverksamhet.

– Vi arbetar bland annat med Göteborgsmodellen, ett arbete i skolorna baserat på indikatorerna från drogvaneundersökningarna. Undersökningarna genomförs vart tredje år och ger oss information om vilka skolor som har en större andel elever som uppger att de använder droger. Vi finns mycket ute i skolorna, både i fristående och kommunala, och riktar våra insatser utifrån behov. Vi pratar med skolledningen om elevernas konsumtions­mönster och ger föreläsningar och anordnar dialogcaféer för att hjälpa till att skapa en samsyn i kollegiet, säger Maj Bjurving.

– Vi kan erbjuda en verktygslåda och vi kan processleda och informera; vad säger den senaste forskningen? Men det praktiska arbetet måste skolorna själva göra. Vi finns där som stöd.

I och med att Göteborgs Stad gör drogvaneundersökningar ute i skolorna har man möjlighet till viss uppföljning av det förebyggande arbetet, även om det inte finns ekonomi till regelrätta utvärderingar.

– Drogvaneundersökningarna ger oss en pusselbit till att våra insatser faktiskt har 
effekt, vi kan se en god utveckling. Det är positivt att skolorna nu kontaktar oss i så stor utsträckning och efterfrågar drogvane-
undersökningen. Det visar att skolorna tycker att ANDT-frågorna är viktiga.

Hon tycker överlag att ANDT-
arbetet kan bli bättre i staden, man skulle kunna göra ännu mer med fler tjänster. Exempelvis pågår också ett förebyggande arbete inom föreningslivet med lokala invandrarföreningar som har varit mycket uppskattat och som skulle kunna utökas betydligt.

maj bjurving menar att kommunen har bra regionalt stöd, men att man saknar det nationella stödet från Folkhälso­myndigheten. Den nationella strategin har fungerat som en utgångspunkt för ANDT-arbetet och ligger till grund för Göteborgsmodellen. Enligt Maj Bjurving är det mycket viktigt att den förnyas och uppdateras för den kommande perioden.



Örebro Kommun:
»Det är de konkreta handlingarna som blir kvittot på att man jobbar förebyggande«

Sven-Göran Wetterberg

När Sven-Göran Wetterberg för tre år sedan sökte och fick tjänsten som samordnare mot extremism och droger i Örebro kommun tyckte han att det lät spännande och inspirerande. Det tycker han fortfarande, men har med tiden insett att det också kan vara knepigt att ägna sig åt två så pass olika frågor. Som det ser ut just nu ägnar han ungefär 70 procent av sin arbetstid åt extremism, 30 procent åt ANDT. Egentligen är de två heltidstjänster som delar på följande områden; ANDT, våldsbejakande extremism och brottsförebyggande arbete.

– Den våldsbejakande extremismen har fått stor uppmärksamhet och det har varit viktigt att snabbt gå in med insatser i utsatta områden. Det har gjort att det förebyggande arbetet har fått stryka på foten. Vi arbetar i fem partnerskapsområden i Örebro, områden med stora utmaningar. Men det betyder tyvärr att det inte finns någon egentlig struktur för förebyggande arbete i övriga områden. Vi kan inte vara överallt och det är en brist, säger Sven-Göran Wetterberg, som menar att man skulle behöva anställa minst två personer till som jobbar operativt med ANDT i övriga områden.

Han berättar att de senaste tre åren har varit lite »röriga« avseende politisk styrning, men nu har man startat ett utskott och det finns gott hopp om bra styrning uppifrån och en genom­arbetad struktur.

– Ja, vi satsar helt klart på förebyggande arbete, men det är kanske inte alltid »stämplat« som ANDT. En ny ungdomsgård är ju en förebyggande åtgärd, men sorteras inte in under ANDT.

Han menar att till synes enkla insatser kan få goda effekter och verka både brottförebyggande och drog­förebyggande.

– Det kan handla om att skapa en meningsfull fritid för ungdomar eller att göra punktinsatser på skolavslutningar, säger Sven-Göran Wetterberg.

Någon regelrätt utvärdering av insatserna görs inte, men några verksamheter utvärderar sig själva som exempelvis Sputnik, som vänder sig till barn som växer upp med missbruk i familjen.

Liksom i de flesta kommuner använder sig Örebro av den nationella strategin som stöd och vägledning i arbetet med ANDT.

– Strategin är viktig så till vida att den pekar ut en riktning. Men en strategi är i sig ingen garanti för att det händer mycket. Det är de konkreta handlingarna som blir kvittot på att man jobbar förebyggande.

Han ser positivt på framtiden och lyfter fram det faktum att flera grundskolor och gymnasieskolor nu har börjat förstå att det är viktigt att ha en åtgärdsplan om en elev upptäcks använda droger; vem ska man vända sig till och hur ska man agera, steg för steg. I grund- och gymnasieskolan revideras just nu handlingsplaner och åtgärdsprogram.

– I takt med att massmedia skriver om olika framgångsrika metoder har intresset för dessa frågor ökat. Intresset för ANDT-coacher är stort och jag och andra andra jobbar på att införa modellen i hela Örebro, säger Sven-Göran Wetterberg.

Om Sven-Göran Wetterberg får önska något så är det att höja kunskapsnivån kring frågorna, framför allt bland politiker på högre nivå.

– Sök kunskap, läs på! Det duger inte att säga att man inte får tillräckligt med kunskap, det finns hur mycket som helst bara på nätet. Chefer ska se till att de anställda får information och utbildning. Det kommer hela tiden nya preparat och ny forskning och hos dem som jobbar operativt med unga ökar självsäkerheten och pondusen när man kan sin fakta.



Nationell samordnare för länssamordnarna:
»ANDT är en viktig och bred folkhälsofråga«

Ulrika Ankargren

I början på 2000-talet ökade alkoholkonsumtionen och det gjordes nationella och regionala satsningar för att få ner konsumtionen, med ett stort fokus på alkohol. Utvecklingsmedel delades ut för lokalt arbete och det fanns resurser för ANDT-samordnare. En struktur byggdes upp kring arbetet.

– Men med tiden har det hänt mycket. Tobaksfrågan har fått större utrymme och dopning har blivit ett samhällsproblem. Spelprevention har blivit viktigare och psykisk ohälsa har ökat och är nära kopplat till ANDT-
frågorna. Vi får in fler och fler perspektiv, som barnrättsaspekten och jämställdhet. ANDT är på väg att utvecklas och få en bredd vi tidigare inte haft, konstaterar Ulrika Ankargren, nationell samordnare för länssamordnarna.

Hon tycker att det är bra med bredd, men understryker att det är viktigt att samtidigt öka kunskapen så att det finns en spetskompetens. Hon hade gärna sett att det fanns minst en 100-procentstjänst som jobbar med dessa frågor ute i kommunerna, men till det räcker inte alltid resurserna.

En påtaglig förändring på senare tid är att man i dag lägger större fokus på vuxnas ansvar att skapa goda förutsättningar för barn och unga. Tidigare fokuserade insatserna på ungdomarna.

– Vi har sett att föräldrarnas förändrade inställning till att köpa ut och bjuda på alkohol har bidragit till att konsumtionen bland unga minskar.

2011 lades den nationella ANDT-strategin.

– Den är en bra bas att utgå ifrån och är ett stöd i dialogen med politiker och kommuner. Länsstyrelsen har sett att strategin är pedagogiskt användbar och många kommuner använder sig av den som styrdokument, säger Ulrika Ankargren.

Hon menar att ANDT-arbetet måste fortsätta, oavsett vad som händer efter 2020.

– Vi måste fortsätta att prioritera dessa frågor och det behövs också ett djup i arbetet. Spetsen i ANDT är jätteviktig. Men svårigheten med icke lagstadgade frågor är att det krävs en politisk förståelse och kunskap. ANDT är en bred folkhälsofråga och man får aldrig slå sig till ro med att »detta kan vi nu«. Det handlar om att ständigt hålla sig a jour med vad som händer på området.



Michael Anefur (KD):
»ANDT-strategin måste hela tiden uppdateras«

Michael Anefur

Huruvida det blir en fortsättning på den nationella strategin efter 2020 är inget som Michael Anefur kan ge besked om. Än så länge har regeringen inte satt igång något arbete med att förlänga strategin.

– Vi vet inte om det blir en fortsättning eller en revidering. Men jag anser att det bästa vore att börja om. Det händer oerhört mycket inom forskning och praktik. Det har kommit nya preparat på marknaden och gräs har blivit dyrare och heroin billigare. Strategin måste uppdateras för att ha de bästa förutsättningarna, både nationellt, regionalt och lokalt. Det är viktigt att hålla jämna steg med verkligheten. Det arbetet måste påbörjas nu.

Han menar att synen på beroende har förändrats. I forskningen talar man numera om beroendesjukdom, inte missbruk, vilket gör att beroende är en fråga för sjukvården och i grunden är en folkhälsofråga.

– Då måste vi arbeta utifrån det. Regeringen ska nu utreda om man ska ha en huvudman i stället för flera. Som det fungerar nu har många med beroende hamnat mellan stolarna. Ingen har tagit ett helhetsansvar. Jag har drivit den frågan hårt, säger han.

Michael Anefur ser en risk med att de som jobbar med ANDT ofta även jobbar med andra frågor. Det som är mest akut för dagen får prioritet. En annan viktig fråga är den ökande internet­handeln med droger. Här behövs mera kunskap för att kunna förebygga, menar Michael Anefur.

– Det förebyggande arbetet kräver kontinuitet och specialkompetens. Politiker säger ofta att det är en resursfråga, men kontinuiteten är jätteviktig och att man sedan fortsätter på inslagen väg. Att starta upp projekt som läggs ner när pengarna är slut är raka motsatsen till kontinuitet, säger Michael Anefur, som anser att det är viktigt att kommunstyrelsen bestämmer sig för att »den här ANDT-strategin ska genomföras«. Och sedan gör det.

Artikeln publicerades i Alkohol & Narkotika 3/2019

Profilbild

Maria Zaitzewsky Rundgren