Den 14 mars 1997, på Matildas namnsdag, börjar en tjänsteman på socialdepartementet skriva på ett lagförslag för hur en licensierad alkoholmarknad ska se ut i Sverige. Systembolagets vara eller icke-vara ska bestämmas av EG-domstolen och det har kommit signaler om en fällande dom. Några månader senare är den svenska regeringen redo att sammanträda för att godkänna den idag bortglömda Matildaplanen.
Alkohol & Narkotika gräver fram lagförslaget som skulle ha avskaffat Systembolaget.
I 3/2020 skriver vi också om hur narkotikabrotten ökade under pandemins första månader och om hur omsättningen på nätkasinon ökade. Vi skriver också om vad forskningen säger om alkohol och hälsa, i ljuset av pandemin.
Vi intervjuar Tullens nypensionerade narkotikaexpert Lars Hansson, som anser att Sverige bör se över det kriminaliserade bruket av narkotika.
Det finns inte mycket bevis på att det går att påverka attityder och beteende genom riskkommunikation. Vi tar reda på varför det ändå har blivit en hörnsten inom drogprevention.
Psykiatrireformen för 25 år sedan skulle ge mer makt till patienterna. De som hade levt sina liv på mentalsjukhus skulle få möjligheten till fungerande liv i samhället. Vad hände? Anna Fredriksson skriver om hur gammal vårdideologi biter sig fast – och att verklig brukarmakt är långt borta inom dagens psykiatri.
»En bok med tveklöst barnperspektiv«. Josefin Johansson recenserar Elisabet Näsman och Karin Alexanderssons bok Upptäckt och stöd (2019).
Vi frågar forskaren Jonas Raninen om vad kollektivitetsteorin är hur vi påverkas av den.
I sina krönikor skriver Niroshani Broman om behovet av ett stärkt HBTQ-perspektiv inom vården och Johan Petterson skriver om mansideal och alkohol.
Temarord: Alkoholpolitik // Narkotikapolitik // Covid, narkotikabrott & spelmarknad // Lars Hansson // Förebyggande // Psykiatrireformen // Barn till föräldrar med missbruk // Kollektivitetsteorin // HBTQ & vård
