Spel

Oförändrat statsbidrag trots att ansökta medel har fördubblats

Omid Rezvani Spelberoendegruppen. Foto Linda Eliasson
Foto: Linda Eliasson
Stödet för ideella organisationer som bedriver spelprevention har inte ökat sedan 2015, trots ny syn på spelmissbruk och större verksamhet. Det är en nedprioritering av ideella sektorn, säger Omid Rezvani vid Spelberoendegruppen. Socialminister Lena Hallengren håller inte med i beskrivningen.

Det finns inget alternativ än att höja potten, säger Omid Rezvani, ord­förande för den ideella organisationen Spelberoendegruppen, som är en riksorganisation för spelberoende och anhöriga.

De arrangerar självhjälpsgrupper för personer med spelmissbruk och deras anhöriga. Och de är en av få organisationer som delar på Folk­hälsomyndighetens stöd till ideella organisationer som bedriver spelprevention. Det totala stödet på 3,5 miljoner kronor har inte höjts sedan 2015, trots att organisationernas ansökta medel har fördubblats under samma period.

– Vi har ett ansträngt läge just nu där vi inte vet om vi kan ha kvar alla anställda till årets slut. Vi får lägga ner mycket tid till att få in pengar istället för att fokusera på vår hjälpande och förebyggande verksamhet, säger Omid Rezvani.

Spelberoendegruppen har startat upp självhjälpsgrupper på sex nya orter sedan spelmissbruk skrevs in i socialtjänstlagen. Idag driver de 18 självhjälpsgrupper och det statliga stödet står för ungefär 80 procent av organisationens budget.

– För fem år sedan fanns det knappt tio självhjälpsgrupper i Sverige. Idag startar vi i Spelberoendegruppen upp vår artonde. Vi har fördubblat vår verksamhet, men potten är densamma. Staten har nedprioriterat den ideella sektorn, resonerar Omid Rezvani.

Organisationsstödet är ett statsbidrag som är förordningsstyrt sedan 2015. Det, säger Anna Jansson som är enhetschef på Folkhälsomyndig­heten, betyder att det finns en långsiktighet i stödet. Det vill säga stödet är återkommande, men summan bestäms i det regleringsbrev som Folkhälsomyndigheten får varje år av regeringskansliet.

– Vi återrapporterar till regeringskansliet årligen. Det är vår främsta ingång för att visa på vad pengarna har gått till. Då för vi vidare ansökta och tilldelade belopp, säger Anna Jansson.

Staten har nedprioriterat den ideella sektorn

– Det är en stor diskrepans mellan sökta belopp och tilldelade. Jag kan inte ta ställning till om det är just 9 miljoner som organisationerna behöver, men vi ser att ideella organisationer spelar en jätteviktig roll och att många har utökat sin verksamhet.

2018 beslöt regeringen att fördubbla de stöd som beviljats. Då låg stödet på den nivå som Omid Rezvani önskar att det ständigt låg på. Men tilläggspengarna kom sent på året och Spelberoendegruppen fick fyra månader på sig att använda pengarna, eller återbetala.

– Det var högst olämpligt att vi fick så kort tid på oss. Vi kunde använda medlen genom att ta fram frysta planer, men det blev stressigt.

Anna Jansson på Folkhälsomyndigheten är medveten om kritiken och förstår den, men säger att det är vanligt med regeringsuppdrag som kommer mitt i året.

– Kritiken är förståelig, men tyvärr är det inte ovanligt att vi får pengar mitt under pågående verksamhetsår. Det är önskvärt från vår sida att vi får tydlighet i medlen i början av året.

Socialminister Lena Hallengren (S) håller inte med om beskrivningen att den ideella sektorn har nedprioriterats.

– Sverige har kanske världens mest generösa stöd till ideell sektor, och det har vi för att vi ser civilsamhället som så viktigt.

Just nu pågår arbetet med en ny ANDT-strategi som sannolikt också kommer bli en ANDTS-strategi…

Hon anser att det är positivt att det finns en efterfrågan på mer resurser för större verksamheter, men att det alltid måste göras prioriteringar när stats­budgeten bestäms. Lena Hallengren kan inte lova något om framtiden.

– Just nu pågår arbetet med en ny ANDT-strategi som sannolikt också kommer bli en ANDTS-strategi, där S står för spel. I arbetet med att ta fram strategin finns givetvis en diskussion om på vilket sätt vi borde prioritera resurser i det här arbetet, säger Lena Hallengren till Alkohol & Narkotika.

Omid Rezvani på spelberoende­gruppen efterlyser en närmare dialog med Folkhälsomyndigheten i framtiden.

– Vi önskar att vi kunde planera vår verksamhet långsiktigt. Det är det man vill av oss, men de gör det inte möjligt.