Matildaplanen: Om hur regeringen skulle avveckla monopolet

(UR ARKIVET) Den 14 mars 1997, på Matildas namnsdag, börjar en tjänsteman på social­departementet skriva på ett lagförslag för hur en licensierad alkoholmarknad ska se ut i Sverige. Systembolagets vara eller icke-vara ska bestämmas av EG-domstolen och det har kommit signaler om en fällande dom. Några månader senare är den svenska regeringen redo att sammanträda för att godkänna den idag bortglömda Matildaplanen.

Morgonen den 23 oktober 1997 samlas flera högt uppsatta tjänstemän på social­departementet. Riks­polischefen, tullchefen och generaldirektörerna för Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen är där för att invänta EG-domstolens beslut i det så kallade Franzénmålet. EG-domstolen har ombetts ta ställning till om Systembolaget ska få finnas kvar. Systembolaget och regeringen har lobbat hårt och utfallet är ovisst.

Tjänstemannen Gert Knutsson är också där. I hans ägor finns ett färdigt lagförslag för en licensierad alkoholmarknad. Regeringen är informerad och redo att skicka den till riksdagen samma dag.

Det här är historien om Matildaplanen.

När Harry Franzén i januari 1995 öppnar sin ICA-butik på den lilla orten Röstånga i Skåne finns en ovanlig produkt på hyllan: vin. Sverige har gått med i EU och fått behålla sitt monopol, men Harry Franzén är inte nöjd. Han anser att monopolet bryter mot EU-rätten och vill utmana det. Det här är ingen ny kamp för Harry Franzén. Han har tidigare försökt sälja vin i sin butik och redan 1976 fanns kravet om slopat monopol med i hans parti Centrumdemokraternas program.

Vinet beslagtas och Harry Franzén åtalas. Tingsrätten väljer att ställa frågan till EG-domstolen om Systembolaget är förenligt med EU-rätten.

Två år ska processen ta. Den 4 mars 1997, några månader före beslutet kommer, föreslår general­advokaten Michael B. Elmer att domstolen dömer till fördel för Franzén. Uttalandet skapar oro på socialdepartementet – EG-domstolen tenderar att gå på general­advokatens linje (sedan 2010 har domstolen gjort det i 70 procent av sina beslut). I medierna uppmanar Harry Franzén regeringen att inte vänta på domstolens beslut utan att börja utforma ett regelverk med en gång.

Gert Knutsson, tjänsteman på social­departe­mentet sedan 1985, föreslår till social­minister Margot Wallström att de ska förbereda sig för en dag då Systembolaget bedöms vara olagligt.

Den 14 mars, på Matildas namnsdag, börjar han skissa på ett lagförslag för en licensierad alkohol­marknad. Det fanns en stor politisk oro för att man skulle förlora Systembolaget, berättar han. Många handlare var övertygade om att de skulle vinna i EG-domstolen och politikerna var oroliga för att alkohol skulle börja säljas direkt dagen efter. I en intervju i Metro i slutet av mars uppgav Håkan Mowitz, vd för Ica Meny­företagen, att de kan börja sälja vin i några butiker redan dagen efter en fällande dom.

Det var det som socialdepartementet ville undvika.

– Min uppgift var att begränsa antalet butiker så mycket som möjligt. Vi ville inte att varje livsmedelsbutik skulle få möjlighet att sälja. Vi ställde krav på lokaler, försäljning över disk, lagerhåll­ning, säkerhetsaspekter. Det var en lång rad kostsamma krav som ställdes upp. Vi föreställde oss att det inte skulle bli möjligt för alla att söka licens, säger Gert Knutsson.

Det var givetvis rätt av regeringen att inte säga att man hade en plan B, det hade ju varit att signalera att man var osäker på sin sak.

Lagförslaget hölls hemligt eftersom det ansågs kunna påverka domstolen. Utåt sett gav socialdepartementet ett samlat och säkert intryck om att vinna målet. I socialutskottet var det bara Moderaterna som drev på för att Margot Wallström skulle förbereda en reservlag. Under en interpellationsdebatt i april ställde de frågan om det fanns en sådan.

– Det vore dumt att stifta en sådan lag. Då signalerar vi felaktigt till EG-domstolen att vi accepterar ett förbud, svarar hon i riksdagen.

Den första och enda gången Gert Knutsson fick föredra en proposition till regeringen var nu. Det är ovanligt för en tjänsteman att föredra ett lagförslag till hela regeringen. Han minns att regeringen var enig och att ingen ifrågasatte reservlagen, men att den väckte diskussion.

Gabriel Romanus, vd på Systembolaget mellan 1982 och 1999, har aldrig hört talas om den så kallade Matildaplanen. Han kommer ihåg att regeringen signalerade att man räknade med att vinna målet i EG-domstolen.

– Jag tror att den svenska regeringen lät både kommissionen och domstolen förstå att regeringen betraktade ett fortsatt monopol som en viktig sak. Det var givetvis rätt av regeringen att inte säga att man hade en plan B, det hade ju varit att signalera att man var osäker.

Men också på Systembolaget rådde det viss oro. Man vet ju aldrig säkert hur en domstol ska besluta förrän domen har fallit, säger Gabriel Romanus.

– I Systembolagets ledning var vi naturligtvis oroliga även om vi visade en optimistisk attityd utåt, och givetvis även inåt mot våra medarbetare. Till journalister sa vi att vi ansåg att vår sak var stark, vilket var ärligt menat, och det visade sig ju också vara riktigt.

Gabriel Romanus kallar den danska general­advokaten Michael B. Elmers uttalande den 4 mars korkat och tycker att argumenten mot Systembolaget var svaga. Han ville att regeringen skulle uppvakta domstolen, argumentera emot generaladvokatens linje och poängtera varför man ansåg att Systembolaget var viktigt. Gabriel Romanus med några medarbetare skrev då ett förslag till brev som han gav till Margot Wallström. När hon ringde Gabriel Romanus några dagar senare visste han redan hennes svar.

– Du får inte som du vill, regeringen har beslutat att inte sända in något mer dokument, sade hon till mig.

I Peter Mattssons skåp står en flaska med datumet när EG-domstolens beslut skulle komma. Flaskan skulle öppnas för att fira en fällande dom men idag 23 år senare är flaskan ännu oöppnad. Han var vd för Livsmedels­handlarna på den tiden och blev senare även vd för Sveriges Bryggerier.

Handlarna tvistade om vad som gällde efter inträdet i EU, men enligt Peter Mattsson var det inte en fråga som kedjorna drev på.

– De ville inte gå i strid med regeringen, därför uppmanade inte kedjorna att börja sälja alkohol, utan att det var upp till enskilda försäljare.

Peter Mattsson spekulerar i vad som hade hänt om fler än Harry Franzén och några andra handlare hade börjat sälja alkohol det där årsskiftet 1995.

– Då hade det antagligen varit svårt att stoppa. Men vi gjorde det inte, vi ville inte ha det på det viset. Vi ville ha en långsiktig lösning.

Medan branschen inväntade domstolens beslut gick man igenom hur butikerna skulle hantera en fällande dom.

– Vi pratade om en »butik i butiken« och ålderskontroller, som ett minisystembolaget i butikerna. Många ville sälja vin och öl, men var mer skeptiska till sprit. Det var lite snack om fri försäljning, inte nåt high chaparall, utan mer om hur man skulle vara förberedd att sköta det.

Peter Mattsson är inte överraskad att det fanns en reservlag på socialdepartementet.

– Jag förstår det mycket väl. Det såg ju ut som att man skulle förlora. Jag tycker att EG-domstolen är rätt politisk. Jag är rätt övertygad om att det var många från regeringen som var nere i Bryssel för att få en dom enligt deras linje.

Veckorna före domen var dramatiska, berättar Gert Knutsson. Han blev uppringd av en handläggare vid EG-domstolen som bad honom komma ner till Luxemburg.

– Jag åkte ner på kort varsel. Handläggaren uppmanade mig att skriva en debattartikel i DN. Han hade inblick i resonemangen hos domarna och inställningen ansågs vara 50/50. I debattartikeln pläderade vi för folkhälsan, eftersom många domare såg det som att vi bara ville värna egna intressen och minska importen. Debattartikeln skulle visa det politiska stämningsläget, att vi ansåg frågan vara allvarlig.

Margot Wallström skrev under debatt­artikeln som publicerades i Dagens Nyheter. Gert Knutsson beskriver debattartikeln som viktig för dom­­stolens utfall.

Domstolsbeslutet tickar sakta fram på faxen vid socialdepartementet på morgonen den 23 oktober 1997.

Gert Knutsson beskriver det som en lång väntan. Han får vänta på själva beslutet, som står skrivet längst ner i dokumentet.

När beslutet väl matas fram går en lättnadens suck genom rummet. Systembolaget är förenligt med EU-rätten.

– Det var en lättnad, det var så genuint osäkert.

Skulle domen ha fällt Systembolaget hade det enligt Gert Knutsson skett ett regeringssammanträde samma dag och det skulle ha skickats ett bud över till riksdagen om att snabbehandla förslaget.

– Inom ett par dagar skulle vi vara klara med den nya lagen.

Men så blev det inte.

– Matildaplanen lades undan, den blev omedelbart inaktuell. Den glömdes bort och vi pratade inte mer om den, säger Gert Knutsson.

Allison Östlund, universitetsadjunkt vid Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet, är tveksam till om reservlagen skulle ha haft inflytande på EG-domstolens beslut, då för 23 år sedan.

– Jag förstår hur man tänker, att om vi ger ett finger kanske EU-domstolen tar hela handen. Men jag har svårt att se att domstolen hade låtit sig påverkas. EU-domstolen ska inte utvärdera nationell lagstiftning utan de ska förtydliga EU-rätten som den nationella domstolen sedan får ta ställning till.

Gert Knutsson söker efter kopian av lagförslaget, förgäves. Idag är den bara ett bortglömt minne från den där gången då Sverige nästan förlorade Systembolaget.

Margot Wallström har avböjt intervju.