Halvår med rökförbud på uteserveringar har inte påverkat andelen rökare

I januari 2018 kallade dåvarande socialminister Annika Strandhäll (S) till pressträff på en tågperrong i centrala Stockholm. Det är dags att motverka tobak i det offentliga rummet, meddelade hon och presenterade regeringens planerade restriktioner på tobak. Ett och ett halvt år senare, i juli 2019, trädde bland annat rökförbud på ute­­serveringar, perronger och lekplatser i kraft. Även tillståndskrav infördes på tobaksförsäljare.

– Målet är att minska svenskarnas bruk av tobak för att nå det mål man har om ett rökfritt Sverige 2025, sade Annika Strandhäll på tågperrongen.

– Vi behöver avnormalisera rökningen, jag är övertygad om att det här kommer att kännas lika naturligt som rökförbudet på krogen.

Siffror från CAN visar att andelen dagligrökare inte har minskat under det första halvåret med rökförbudet.

Tove Sohlberg, forskare på sociologiska institutet vid Stockholms universitet, är inte särskilt överraskad. Hon kallar dem som ännu röker för en grupp »hard core«-rökare. Det är de inbitna rökarna som inte påverkas av rökförbudet på uteserveringar.

Att inte få röka på uteserveringar är inte ett lika stort ingrepp i rökarnas liv som tidigare förbud har varit. De är redan vana att flytta på sig, menar Tove Sohlberg.

– Det är svårt att komma åt de sista rökarna. Beteendet att flytta sig från platsen för att få röka finns redan. Förbudet på uteserveringar är inget krafttag för dem, säger Tove Sohlberg.

Som Annika Strandhäll nämnde på perrongen 2018 var avnormalisering ett mål för de nya lagarna. Tove Sohlberg tror att det målet ännu kan hålla i sig, i det långa loppet.

– Det här är ett sätt att avnormalisera rökare. Det kan bli en långgående effekt, något som inte syns på de direkta siffrorna. Kanske lagen gör att ungdomar inte börjar röka, säger Tove Sohlberg.

Under månaderna efter lagförändringen 2019 rapporterade medier om att försäljningen av nikotinprodukter ökade och att allt fler vände sig till Sluta-Röka-Linjen. Mycket tydde på att rökningen var på väg att minska, men Tove Sohlberg har en teori varför den ökade försäljningen av nikotinplåster inte syns i prevalensen rökare.

– Det kan vara så att personer köpte nikotinprodukter för att klara kvällarna på krogen.

Men det är svårt att säga, konstaterar Tove Sohlberg. Vi vet mycket om prevalensen av rökare, men mindre om beteende.

– Största delen av tobaksforskningen studerar prevalens och bakgrundsfaktorer. Men vi vet i princip inget om varför de röker.

Därför kan det vara svårt att få ett svar på varför andelen sporadiska rökare, »feströkarna«, inte heller har minskat i någon större utsträckning. Och därför kan det vara svårt att nå de sista inbitna rökarna, säger Tove Sohlberg.

Trots att andelen feströkare inte tycks ha minskat finns det tecken på att rökningen på uteserveringar har gjort det. En medlemsundersökning bland Astma- och allergiförbundet visar att två av tre anser att det har blivit lättare att vistas på offentliga platser sedan tobakslagen trädde i kraft.

Nästan 9 av 10 som svarat på enkäten uppger att rökningen har minskat på uteserveringar, medan betydligt färre har upplevt någon skillnad på andra offentliga platser.

– Det är tydligt att det är på just uteserveringar lagen fått störst effekt och att det finns en del övrigt att önska när det gäller andra offentliga platser, som busshållplatser och entréer, säger Maritha Sedvallson, ordförande för Astma-
och Allergiförbundet.