Ledare Narkotika Opinion

Narkotikan flödar i pressen

Foto: Pixabay

I veckan har medier rapporterat om narkotikan som flödar på krogarna. Artiklarna har nästa uteslutande bildsatts av kreditkortet som delar upp kokainlinjen på glasbordet. Vilken uppfattning får vi av bildspråket i medier?

I slutet av förra veckan presenterade STAD – Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem siffror om förekomsten av narkotika på Stockholms krogar. 43 procent av de anställda säger att de har sett någon använda narkotika under det senaste året och 14 procent har själva använt under den senaste månaden. För dem i åldern 18-24 år är siffran hela 22 procent.

Jämfört med kartläggningen 2007/08 har narkotikaanvändningen ökat och STAD:s chef Johanna Gripenberg säger att den ökande förekomsten är oroande. Siffrorna är väldigt höga jämfört med Sverige generellt. 2015 uppgav ungefär 2,5 procent av den vuxna befolkningen att de använt cannabis – den vanligaste illegala drogen i Sverige – under det senaste året, så Johanna Gripenbergs reaktion är förståelig.

Samtidigt är det inte så överraskande att siffrorna är högre inom restaurangbranschen. Alkohol och och kokain kombineras ofta av olika anledningar, trots att forskning visar att kombinationen medför risker. STAD:s siffror påminner också en del om resultaten från en norsk studie från 2014 där man intervjuade personer utanför nattklubbar i Oslo (däremot var de norska siffrorna var betydligt högre. 14 procent av de intervjuade uppgav att de hade använt narkotika under de senaste två dygnen).

 

Bilden i flera svenska medier har varit den att krogarna svämmar över av droger. Aftonbladet, Dagens Nyheter och Metro har alla rapporterat om “knarket som flödar på Stockholms krogar”.

Det är ganska ofta som narkotikan flödar. Knarket flödar i hela Malmö. Det flödar friskt på reggaefestivaler och det flödar in i Luleå på tågen. Det flödar på många håll, och ibland flödar det inte alls.

Floder, strömmar och vågor är typiska metaforer som används i nyhetsframställning. Metaforerna har kanske fått mest uppmärksamhet på senare år i samband med rapporteringar av asylsökande. Enligt Jonathan Charteris-Black, som analyserade immigrationsdebatten i det brittiska parlamentsvalet 2005, signalerar naturkatastrofen som metafor tre saker: (1) att fenomenet är ett problem, som (2) orsakar trubbel och som är (3) svårt att kontrollera.

Jag tycker att den beskrivningen passar väl in på rapporteringen om droger. Särskilt vad gäller den tredje punkten ger floden som metafor en känsla av handfallenhet inför det som sker. Vi är på väg mot avgrunden, mot moraliskt förfall. Samhällets fibrer vittrar sönder framför oss.

Visst är det bra att uppmärksamma oroväckande trender, men klar syn kräver besinning. Även av medier. Särskilt av medier.

En typisk mediebild av kokain. Foto: Pixabay

Samma TT-bild har bildsatt flera av artiklarna om STAD:s studie. Den föreställer ett kreditkort som fördelar kokain på en glasyta, och några bilder har även inkluderat en rullad sedel som den i bilden ovan. En forskare anknuten till den tidigare nämnda Oslostudien beskrev för mig förra hösten hur de som intervjuats om kokain ifrågasatte den här bilden av kokainanvändande på krogar. De intervjuade ansåg det vara ohygieniskt att snorta kokain från en bordsskiva, genom en sedel som möjligtvis hade hanterats av tusentals personer. Många föredrog så kallade “bumps”, det vill säga att fånga upp kokain ur påsen med exempelvis toppen av en nyckel.

Det har gjorts en hel del forskning om kokainets toxikologiska effekter, men det skulle vara intressant att veta mer om kulturen som omger kokain. På så sätt kunde vi få en mer nyanserad bild av hur kokain används och vi kunde förebygga att det flödar på våra krogar, så att säga. Särskilt i det förebyggande arbetet kan fel bildspråk bygga murar mellan målgrupp och kunskap.