Narkotika

Kris eller epidemi – hur pratar vi om narkotikarelaterad dödlighet?

Foto: Julius von Wright
När professor Bertha K. Madras, delegat i Trumps kommission för att bekämpa opioidepidemin, berättar om det höga antalet döda av opioidöverdoser i USA är hon tydlig: situationen är unik eftersom den härstammar från läkemedelsindustrin.

– På 90-talet började industrin arrangera tillfällen med patienter och läkare för att marknadsföra nya typer av opioider som icke-beroendeframkallande, säger professor Bertha K. Madras. Hon hänvisar till den 5-meningslånga insändaren i New England Journal of Medicine från 1980 som påstod att beroende inte var vanligt bland patienter som fick narkotikaklassade läkemedel.

Här är startskotten till den opioidkris – epidemi – som fått fart i USA. Antalet som har överdoserat och dött av opioider utskrivna av läkare har fyrdubblats mellan 1999 och 2015. När man har försökt dra ner på utskrivningen av opioider har det lett till att en stor grupp beroende patienter har sökt sig in på den illegala marknaden och nu räknar man med att 80 procent av personer med heroinberoende har fått sitt beroende från legalt föreskrivna läkemedel. Enligt National Institute on Drug Abuse har antalet överdoser som leder till döden fördubblats under de senaste tio åren.

Bertha K. Madras är professor i psykobiologi vid Harvard Medical School och har bland annat arbetat som vice-direktör inom Vita Husets Office of National Drug Control Policy under George W. Bushs tid som president. Krisen i USA beskrivs av Bertha K. Madras närmast som en smittosam sjukdom som sveper över landet.

– Det kan ta sig över Atlanten och landa på era stränder, säger hon.

Epidemi antyder att det är något smittosamt. Har ni inom kommissionen reflekterat över vad ni kallar situationen, en epidemi eller kris?

– Kommissionen kallar det en kris. The center for decease control, CDC, kallar det en epidemi. Jag anser att båda begreppen gäller. Epidemi antyder att det är en kraftig expansion av ett problem som i det här fallet resulterar i många dödsfall.

Under presskonferensen gång återkommer Bertha K. Madras till att detta är en kris som påverkar alla skikt i samhället. Men hon anser inte att medelklassen har fungerat som en motor för att krisen fått den uppmärksamhet den nu får.

– Vi har haft tre vågor av heroinkriser i USA och varje gång har vi bemött dem på nationell nivån. Jag tror inte att det är en faktor som har tryckt på frågan. Jag tror det är dödsfallen och det gör mig ledsen på ett sätt, för att det finns droger som är väldigt skadliga, men som inte dödar och vi uppmärksammar inte dem lika mycket som vi borde.

Bertha K. Madras pekar på en rad brister som borde åtgärdas för att minska antalet dödsfall. Läkare måste utbildas i hur man skriver ut läkemedel. Hon anser att brev borde skickas ut till läkare som överförskriver opioider och hon vill se ett bättre informationsflöde för att upptäcka patienter som besöker olika läkare, men även att läkare ska få information om en av deras patienter dör på ett annat sjukhus. Hon är kritisk till att smärta nu förstås som en sjukdom och inte symtom. Hon stöder även. Hon stöder utveckling av substitutionsbehandling och högre tillgänglighet av överdosmotgiftet narcan, trots att hon är något skeptisk till dess effekt.

– Med narcan är man i många fall för sent ute. Många dör med nålen i armen och dosen är kanske inte tillräcklig när det gäller fentanyl, säger Bertha K. Madras.

 

Opioidkrisen i USA uppmärksammas  mycket i Sverige på grund av vårt höga antal narkotikarelaterade dödsfall. Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor (S.L.A.N) och Europeiska städer mot narkotika (ECAD), ramar in Bertha K. Madras besök genom att skriva att Sverige inte är ensamma om sin opioidepidemi. Den amerikanska situationen används med ett varningens finger, men kan man säga att vi är på väg mot en opioidepidemi i Sverige?

– De är väldigt många, nästan 1000 personer, som dör varje år. Under de senaste 10 åren har det skett en dramatisk ökning, säger Sven-Olov Carlsson, en av arrangörerna.

Men är det här ett nytt sätt att prata om situationen i Sverige?

– Vår poäng är att vi inte ska hamna i samma situation som USA. Man kan diskutera formuleringar, men det är tillräckligt allvarligt utifrån svenska utgångspunkter, säger Sven-Olov Carlsson.

Anders Ledberg, som forskar om dödlighet bland personer med opiatberoende, är skeptisk till uttrycket. Situationen i USA är inte alls lik den vi har i Sverige. Även om vi har en ökning är den inte alls av samma magnitud och har framförallt inte samma bakomliggande mekanismer, resonerar Anders Ledberg.

– Vi har ingen överförskrivning av opioider på samma sätt i Sverige, så jag är tveksam på vad vi kan lära oss av USA. Sverige vill ju vara som USA på många sätt och när de har en opioidepidemi så har vi väl det här också.

Enligt Socialstyrelsen har antalet dödsfall på grund av läkemedels- eller narkotikaförgiftningar sjunkit en aning mellan 2015 och 2016. Opioider är ännu de vanligast förekommande drogerna bland dessa dödsfall. Men Anders Ledberg vill inte stirra sig blind på substanskoderna i dödsorsaksregistren. Han tror vi kan lära oss mer av att förstå själva missbruksproblematiken.

– Man ska vara väldigt försiktig med att titta på missbruk genom dödsfallen och de preparat man hittar. Jag tror man kunde få veta mer genom att intervjua personer som är i ett missbruk och som kan berätta hur livet och kulturen har förändrats. Men det är inte sådan forskning som premieras eftersom det fokuserar på bruket, säger Anders Ledberg.