Forskning Narkotika

Han vill se psykedelia som läkemedel

Professor David Nutt vill att det ska bli lättare att forska om preparat som LSD och dess effekter på hjärnan. Studier som Nutt utfört visar att psykedeliska droger kan ha positiva effekter för personer som lider av depression, men fler studier behövs. Detta är inte en kamp om att legalisera, säger han, utan han vill se preparaten som medicin.

Mannen som är på turné för att återupprätta de psykedeliska drogernas status i världen kavlar upp ärmarna och blir lite defensiv när den stora frågan kommer.

– Sex studier, sex studier.

Hjärnforskaren David Nutt har gått ut hårt och inte bara hävdat att hans senaste forskningsrön, frukterna av sex nya studier, ”är för neurovetenskapen vad Higgspartikeln var för partikelfysiken” utan också att det femtio år långa förbudet mot att forska på preparat som LSD och psilocybin, den aktiva substansen i hallucinogena svampar, inneburit ”en av de största möjlighetsförlusterna i vetenskapens historia”. Så frågan om på vilket sätt världen kommer att förändras av hans senaste upptäckter är given.

– Vi har visat att det går att använda psykedeliska droger för att häva depression. Detta har aldrig tidigare gjorts. Vi har använt ett vetenskapligt standardiserat tillvägagångssätt och den absolut senaste hjärnröntgenteknologin. Och det fungerar.

Depression är ett tillstånd som till och från, ibland livslångt, plågar hundratals miljoner människor i alla åldrar över hela världen och åkommans rötter är som så mycket annat ett resultat av komplext sammanflätade trådar av både social och biologisk karaktär samt ett slags mental låsning hjärnan drabbas av.

— Psykedelia kan hjälpa människor att avbryta patologiska, onödiga eller destruktiva hjärnkopplingar. Lite som en reset-knapp. Eller man kan jämföra med att vara barn. Hjärnan är mer öppen och associationerna flödar friare innan vi lärt oss hur vi bör tänka. För många innebär detta bör inga problem, men när det gäller deprimerade eller personer med tvångssyndrom kan låsningarna bli väldigt farliga. I tvångssyndromsfallen fastnar de i beteendebanor de inte kan ta sig ur, och i depressionsfallen i tankebanor de inte kan ta sig ur. Våra studier visar hur preparat som psilocybin och LSD påverkar just de receptorer som är centrala för vår självkontroll och en stimulans av dessa receptorer kan rycka dem ur destruktiva låsningar.

Det är en klar vinterdag och Karolinska Institutets nya, men av Macchiariniskandal solkade, glasbyggnader i Solna vrider sina kroppar så solreflexer studsar bakom David Nutt när han lägger till en sak han länge hävdat men inte tycker sig fått tillräckligt gehör för.

– Psykedeliska preparat är helt unika. Verkligen helt unika.

Inga andra substanser frikopplar hjärnan på detta sätt, får olika delar av hjärnan som normalt inte samverkar att kommunicera med varandra, och David Nutt – professor i neuro­vetenskap vid Imperial Collage i London – är övertygad om att världen inom bara några år kommer se sina första antidepressiva mediciner baserade på psykedelia.

– Absolut, när det gäller psilocybin. Inom fem år i några länder gissar jag. Effekten är stark, resultat kommer från bara ett behandlingstillfälle och det är ett enkelt preparat att använda. Psilocybin ger inte så långa trippar som LSD och är överlag ett mildare preparat och därför mindre komplicerat. Jag skulle gissa att Schweiz, USA, Mexiko och Brasilien blir först ut att ha dem på marknaden.

Det är emellertid inte svårt att se en rad invändningar mot Nutts entusiasm, varav en gäller det faktum att en hallucinogen tripp bara är ett tillfälligt tillstånd och även om den skulle öppna mentala fönster mot en annan tillvaro så kryper rimligen den plågsamma normaliteten tillbaka när den mentala resan är över.

– Men depression är inte ett normalt tillstånd, utan ett avvikande tillstånd. Det är det första man måste begripa. Så det är inte självklart att personen kommer tillbaka till det tillståndet om hon kommer ur det för en stund, det kan försvinna. Lite som att en axel som hamnat ur led inte behöver gå ur led igen när den hamnat rätt.

Hans kamp, vilket han hoppas de nya rönen ska bidra till, handlar om att få preparaten klassade som medicin som kan skrivas ut av läkare i likhet med vad som idag gäller för till exempel opiater eller amfetamin.

Men de underliggande problem som skapar depression – stress, sociala problem, ensamhet, etc – finns givetvis kvar och även i de här studierna tenderade depressionstillståndet, medger Nutt, i vissa fall komma tillbaka.

– En del blev deprimerade igen efter bara några månader medan det för andra sannolikt kommer att dröja kanske 20 år innan de går in i en depression igen. Men när det kommer tillbaka får man behandla igen. Jag gissar att en del patienter kommer behandlas kanske var tredje månad medan det för andra räcker med var tredje år eller mycket mer sällan, beroende på hur deras cykler ser ut.

Studierna visar enligt Nutt att psykedelia också kan användas kliniskt mot olika typer av beroendeproblematik, som nikotin- eller alkoholberoende, och han vänder sig starkt mot en annan vanlig invändning mot både de etiska implikationerna av hans experiment och all användning av framför allt LSD, en av de mest kraftfulla droger mänskligheten skapat; att preparaten är livsfarliga och kan göra människor permanent galna.

LSD syntetiserades för första gången 1938 men preparatets enorma psykoaktiva potenser stod inte klara förrän 1943, varpå substansen flitigt användes i psykiatrisk forskning under 1950-talet för att 1967 förbjudas, då acid under den kända devisen ”turn on, tune in, drop out” spridit sig snabbt bland ungdomar och utgjorde ett betydande kulturinslag i dåtidens amerikanska hippierörelse. Timothy Leary, till en början psykiatriskt driven forskare men med tiden allt mer ohämmad LSD-profet och flower power guru, utsågs av USA:s president Richard Nixon, efter att totalförbudet globaliserats, till ”Amerikas farligaste man”.

David Nutt rynkar på näsan.

— Visst finns det skador och faror. Men man kan se på farlighet på två sätt. Ett är risk-nyttoperspektivet och där överväger nyttan farorna med enorma proportioner i det här fallet. Miljontals personer har tagit LSD och det finns många studier som visar att de allra flesta anser att erfarenheten varit positiv, att de lärt sig något. När folk rankar vad olika droger betytt för dem sätter de flesta svampar och LSD i topp och tobak och alkohol i botten. Det andra sättet är att på ett ytligt sätt bara besvara frågan ”Kan det vara farligt?” och det svaret är givetvis ja, men vi måste se proportionerna. De potentiella skador som finns skäl att ta på allvar i fråga om psykedelia rör de fall där det skulle kunna katalysera psykiska sammanbrott men då handlar det om människor som med all sannolikhet skulle ha det sammanbrottet ändå – men visst kan LSD påskynda ett psykotiskt förlopp på samma sätt som cannabis kan. Men över lag är säkerheten med dessa preparat extremt hög, säger Nutt.

Det kan låta som om David Nutt – mannen som 2009 fick sparken som narkotikapolitisk chefsrådgivare åt brittiska regeringen efter just den här sortens relativiserande – argumenterar för att all psykedelia borde vara laglig, men så är inte fallet. Hans kamp, vilket han hoppas de nya rönen ska bidra till, handlar om att få preparaten klassade som medicin som kan skrivas ut av läkare i likhet med vad som idag gäller för till exempel opiater eller amfetamin. Först då blir det möjligt att forska ordentligt på den stora och än idag långt ifrån lösta gåtan vad det ökända preparatet egentligen gör med hjärnan.

– LSD är den enda drog som har förbjudits på grund av sin kapacitet att förändra hur människor tänker. Vore det inte intressant att studera den? Det är klart att vi måste lära oss att förstå sådana preparat och det kan bara göras genom hjärnforskning.

Han beskriver de juridiska turerna kring studierna – som han lyckats genomföra trots nuvarande klassning av LSD som ett livsfarligt preparat utan medicinska kvaliteter – som ”fullständigt absurda”.

– Det tog ett helt år bara för att komma igenom den etiska prövningen. Och det tog 32 månader att bara ta sig igenom byråkratin för att få tag på själva preparaten. 32 månader! Till följd av all byråkrati blev kostnaden för varje dos 1 500 pund. Det är alltså fruktansvärt svårt att göra sånt här under de system som nu råder, säger David Nutt och förutspår ett växande tryck på förändring från både läkare och patienter.

***

Om Nutts studier

Professor David Nutt har tillsammans med bland andra Dr Robin L Carhart-Harris publicerat artiklar om psilocybins påverkan på hjärnan i tidskrifter som The Lancet Psychiatry, Psychological Medicine och European Neursopsychopharmacology. Artiklarna grundar sig på småskaliga studier, men visar preliminärt att psilocybin kan ha positiva effekter i behandling av depression.