Blogg: På gång i Sri Lanka

På landningsbanan i Sri Lanka – mitt under monsunen

Bild: Pixabay

Under sex månader med start i september arbetar jag i Sri Lanka på en organisation (NGO) som heter ADIC (Alcohol and Drug Information Centre). Syftet med vistelsen är att utveckla CAN:s internationella arbete genom tätare samarbete med ADIC och andra organisationer i regionen. ADIC, som har vissa likheter med CAN, är starka i regionen men behöver utveckla sitt analys- och metodarbete. Mitt huvudsakliga uppdrag är därför att försöka stärka detta arbete med kartläggningar, uppföljningar och utvärderingar. Här har CAN en lång och tämligen unik erfarenhet som vi gärna bidrar till att sprida.

Jag tänkte med denna blogg skriva om hur arbetet på ADIC och i regionen utvecklas men jag vill också ge lite mer av personliga iakttagelser och reflektioner i stort och smått om Sri Lanka och hur det är att arbeta med ANDT-frågor i detta land.

För drygt en vecka sedan lämnade Christina (min fru) och jag Sverige för att resa till Sri Lanka. Vädret i Stockholm var regnigt och kallt. Regnar gör det också på Sri Lanka, i stort sett varje dag. Men så är vi också inne i monsunperioden. Vägarna blir halvt översvämmade och fukten och blötan gör en till en klibbig och klumpig västerlänning.

 

 

De första dagarna ägnade vi nästan helt till olika praktiska bestyr. Efter några hotellnätter bor vi nu i en lägenhet centralt i Colombo och det är riktigt skönt. Arbetet på ADIC har nu också börjat ta fart och kanske har lite av rutin redan smugit sig på. Tackar för det – man kan aldrig nog överskatta betydelsen av rutiner för att underlätta vardagen.

Rutinen är nu att både Christina och jag åker till ADIC med Tuk-tuk och att vi delar rum på ADIC tillsammans med ytterligare tre anställda. Personer kommer och går in och ut ur rummet mest hela tiden: ja, det är folk överallt på ADIC – mycket prat och glada tillrop men vad de säger vet jag inget om. Kontorsstandarden är långt ifrån vad vi är vana vid i Sverige men atmosfären känns härlig. Personalen och andra vi träffar är verkligen hjälpsamma.

Det finns ju flera uppgifter som jag ska ta mig an. Men frågan är var man börjar. Jag bestämde mig för att grotta ner mig i en verkligen konkret uppgift som ADIC också vill ha stöd i. Sagt och gjort, nu har jag samlat på mig siffror om den registrerade alkoholkonsumtionen per alkoholdryck och över tid, något som man ju inte direkt är helt obekant med. Tanken är att studera konsumtionsutvecklingen i ljuset av olika pris- och skatteförändringar. Vi får se hur det går.

Under alla omständigheter är det viktigt, tycker jag, att så gott det går ha koll på nivåer och utveckling av konsumtion och skador. Vad ska man annars utgå ifrån i ett alkoholförebyggande arbete? Här tror jag att CAN kan bidra med sin extremt långa erfarenhet av att mäta och följa utvecklingen.

Till sist, Sri Lanka är ett land med en helt annan alkoholkultur än den västerländska. Detta – och mycket annat – återkommer jag till senare.

På återseende