Alkohol Forskning Narkotika Tobak

Skolelevers alkoholvanor stabilt låga

Årets rapport om skolelevers drogvanor visar att nedgången för alkohol har stannat upp, men det är ännu för tidigt för att kalla det ett trendbrott.

Andelen skolelever som dricker alkohol fortsätter att vara låg. 40 procent i årskurs 9 och 74 procent i gymnasiets årskurs 2 har druckit alkohol under det senaste året, visar CAN:s drogvaneundersökning bland skolelever.

Men flera siffror tyder på att nedgången börjar plana ut.

– Nedgången har stannat upp, men vi kan inte dra några slutsatser om det är ett trendbrott. Det får kommande undersökningar avgöra, säger Siri Thor, utredare på CAN och redaktör för rapporten.

Ungefär var femte niondeklassare som druckit alkohol under det senaste året har blivit fotad eller filmad i en pinsam eller kränkande situation

Den nedgång som skett de senaste åren visar sig i flera siffror. Andelen konsumenter, andelen intensivkonsumenter, debutålder och självupplevda skador är mått som generellt har flaggat för en positiv utveckling under de senaste åren.

– Oberoende om över- eller underrapportering förekommer så tyder siffrorna på en nedåtgående trend, förklarar Siri Thor.

Däremot kan olika mått ge olika uppfattningar om elevers alkoholkonsumtion. Exempelvis är andelen konsumenter högre bland flickor än pojkar i årskurs 9, men konsumtionen mätt i liter ren alkohol är högre bland pojkar.

Ungefär var femte niondeklassare som druckit alkohol under det senaste året har blivit fotad eller filmad i en pinsam eller kränkande situation, men andelen som uppger alkoholrelaterade problem har i det stora hela minskat sedan 2000-talet. Det finns en koppling mellan problembörda och hög alkoholkonsumtion, säger Siri Thor.

– Det är viktigt att se på flera mått för att få hela bilden, säger Siri Thor.

Bilden är interaktiv. Klicka uppe i högra hörnet för att förstora.

Under de senaste tio åren har andelen niondeklassare som provat narkotika varit stabil, men det har skett en liten uppgång i andelen som använt cannabis fler än 20 gånger, säger Isabella Gripe, utredare på CAN.

– Det som vi också har sett är att användande av så kallad spice har minskat. När vi började ställa frågan 2012 var det mycket på tapeten, men användningen har gått ner ordentligt. Var tionde av dem med erfarenheter av narkotika har använt spice, medan det för fem år sedan var närmare en tredjedel som hade gjort det, säger Isabella Gripe.

Av de niondeklassare som använt narkotika uppger nästan hälften att de fått tag på narkotika genom en langare, samtidigt som allt färre uppger bekanta som källa. Det är en utveckling som pågått sedan 2012. Hur eleverna definierar begreppet langare kan variera, men tidigare undersökningar visar att de som använt flera gånger är mer benägna att vända sig till ”direkta källor”, säger Isabella Gripe.

– En förklaring skulle kunna vara att andelen som använt flera gånger har ökat, men jag tror inte att det är hela förklaringen eftersom andelen som fått tag på narkotika via en langare ökat betydligt mer än andelen som använt 20 gånger eller mer, säger Isabella Gripe.

 

Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet, ser positivt på utvecklingen av ungas alkoholvanor. I Värmland, där han har varit med och utfört undersökningen Ung i Värmland, har samma utveckling skett. Han talar om att det skedde ett uppvaknande i Värmland i början av 2000-talet, när flera fall av alkoholförgiftningar orsakade av hembränd alkohol uppmärksammades.

– Då skedde en uppstramning i attityder som kan ha varit en bidragande orsak till den minskade konsumtionen. Alkoholen fick större uppmärksamhet och färre elever blev bjudna på alkohol av sina föräldrar.

Forskning visar att psykisk ohälsa bland unga går hand i hand med hög alkoholkonsumtion. Men medan alkoholkonsumtionen nu går ner, visar bland annat Skolbarns hälsovanor att psykisk ohälsa går upp, säger Curt Hagquist. Han kallar det motstridiga uppgifter.

– Då vi gör studier på individnivå så är sambanden mellan psykiska besvär och alkoholnivå väldigt påtagliga.

Curt Hagquist vill inte gissa på vad det beror på. När psykisk ohälsa växte i Värmland i början av 90-talet var det relaterat till den ekonomiska krisen, men ökningen nu kan bero på andra faktorer. Han spekulerar om telefonvanor och sämre sömn, men vill vänta på framtida studier.

– Risken är att vi observerar men inte följer upp med förebyggande insatser eller interventioner. Det som är gemensamt för både förebyggande av alkohol och psykisk ohälsa bland unga är att vi inte vet vad som fungerar. Det betyder inte att insatserna inte är effektiva, men vi saknar evidensen, konstaterar Curt Hagquist.

Läs mer: Skolelevers drogvanor 2017. CAN-rapport 170.