Alkohol Forskning Narkotika Tobak

Riskuppfattning bland unga inte avgörande

Svenska 16-åringar ligger på låga nivåer när det gäller rökning, alkoholkonsumtion och cannabisanvändning under de senaste 30 dagarna enligt den färska europeiska skolundersökningen ESPAD. Det gäller både jämfört med övriga Norden och med genomsnittet för övriga deltagande europeiska länder utanför Norden. I rapporten redovisas även hur riskuppfattningen runt olika droger utvecklats senaste 20-årsperioden.

ESPAD-undersökningen (the European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs) har sedan 1995 med hjälp av enkäter samlat in data om sextonåriga europeiska skolelevers erfarenhet av alkohol och andra droger. Datainsamlingen sker vart fjärde år och totalt har 46 länder medverkat åtminstone något år. År 2015, när den senaste och sjätte undersökningen genomfördes, medverkade 35 länder.

Nyligen har CAN publicerat en special­rapport som jämför de svenska resultaten med övriga ESPAD-länders.

För såväl rökning, alkoholkonsumtion och cannabisanvändning ligger 2015 års resultat för de svenska skoleleverna på betydligt lägre nivåer än genomsnittet för samtliga ESPAD-länder. Det gäller såväl tidig debut, att ha provat någon enstaka gång som för mer regelbunden eller omfattande användning. Till exempel har 13 procent av de svenska eleverna rökt cigaretter under de senaste 30 dagarna och 6 procent är dagligrökare, medan motsvarande andelar för ESPAD-länderna totalt ligger på 21 respektive 12 procent (se figur 1). Tjugosex procent av de svenska eleverna anger vidare att de druckit alkohol de senaste 30 dagarna jämfört med 48 procent för samtliga ESPAD-länder. För cannabisanvändning de senaste 30 dagarna ligger siffrorna lägre, 2 procent i Sverige och i genomsnitt 7 procent för samtliga ESPAD-länder.

I Sverige har andelen elever som rökt cigaretter under de senaste 30 dagarna sjunkit från 30 procent 1995 till 13 procent 2015. De övriga nordiska länderna (Danmark, Finland, Färöarna, Island och Norge) har sammantaget legat på en något högre nivå än Sverige men även i denna grupp har en nedgång skett (till 15 %).

Särskilt Island står för en markant minskning, från 32 till 6 procent under nämnda tjugoårsperiod. Även i övriga deltagande länder utanför Norden har en minskning av rökningen skett, dock inte lika uttalad. År 2015 angav 24 procent av dessa elever att de rökt under de senaste 30 dagarna. Detta faktum innebär att skillnaderna mellan Norden och övriga ESPAD-länder ökat över tid.

Även när det gäller alkohol­an­vändning de senaste 30 dagarna har skillnaderna ökat mellan elever i de nordiska länderna och resten av ­ES­PAD-länderna. Det beror på att nedgången i Norden, inklusive Sverige, inleddes redan efter 1999 års datainsamling medan nedgången i övriga Europa blev tydlig först i och med 2015 års resultat (se figur 2). Även när det gäller alkohol är Islands resultat anmärkningsvärda. År 1995 angav 56 procent av de isländska 16-åringarna att de hade druckit alkohol någon gång under de senaste 30 dagarna. År 2015 hade denna andel minskat till 9 procent. Danmark har däremot konstant uppvisat höga siffror på denna variabel (73 procent år 2015).

Andelen 16-åringar som druckit alkohol de senaste 30 dagarna

Andelen elever som uppgivit att de använt cannabis under de senaste 30 dagarna har under hela 20-årsperioden legat lågt i Sverige (ca 2 %). Även i övriga Norden har andelen varit relativt stabil (3–4 %). Sammantaget skedde i de övriga ESPAD-länderna en uppgång från 5 procent 1995 till 9 procent 2003. Därefter har nivån varit relativt oförändrad.

I ESPAD-undersökningen ställs också frågor om riskuppfattning. I regel uppfattar pojkar riskerna med alkohol och andra droger som mindre än flickorna. Detsamma gäller användare jämfört med icke användare.

Under åren har svenska ungdomars uppfattning om risk närmat sig övriga europeiska ungdomars riskuppfattning, vilket innebär att man uppfattar riskerna förknippade med droganvändning som mindre än vad tidigare årskullar gjort, i synnerhet gäller detta cannabisanvändning.

Tidigare amerikanska studier har visat att en förändring av uppfattade risker har följts av förändrade konsumtionsvanor – en uppfattad högre risk har lett till minskad konsumtion och vice versa. Men i Sverige har elevernas uppfattning om risken med såväl regelbunden som mer sporadisk cannabisanvändning sjunkit kraftigt medan konsumtionen förblivit stabilt låg. Inte heller för alkohol går utvecklingen i förväntad riktning. Detta illustrerar att många andra faktorer utöver riskuppfattningen är viktiga vad gäller ungdomars benägenhet att använda olika droger. 

Referenser
Guttormsson U & Leifman H (2016). ESPAD i Sverige – Europaperspektiv på skolungdomars drogvanor 1995–2015. Rapport 159. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Kraus, L. et al (2016). The 2015 ESPAD Report. Results from the European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs. Lisbon: The European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA).

Ulf Guttormsson & Staffan Hasselgren