Barns rättigheter, forskningsluckor och systemfel inom socialtjänsten uppmärksammades på Alkohol & Narkotikas panelsamtal om våldsutsatta kvinnor med missbruk förra veckan. Samtalet samlade ett femtiotal åhörare i ABF-huset i Stockholm.
När vittnesmålen i uppropet #utanskyddsnät började komma in överraskades Lotten Sunna av hur många det var som hade upplevt sexuella övergrepp som barn.
En tredjedel före 12-års ålder. En tredjedel i åldern 12 till 15.
– Och det är bland dem som spontant uppgav åldern i sina vittnesmål. Om vi hade frågat skulle siffrorna antagligen vara högre, säger Lotten Sunna.
Lotten Sunna är en av initiativtagarna bakom uppropet #utanskyddsnät. Gruppen har samlat runt 600 kvinnor och publicerat 69 vittnesmål om övergrepp och utsatthet. Hon berättar att hon många gånger tidigare har lyft frågor som berör våldsutsatta kvinnor med missbruk, men att intresset inte har funnits. Nu efter #metoo är situationen en helt annan. Att uppropet #utanskyddsnät är en del av #metoo-kampanjen har ett särskilt starkt symboliskt värde.
– Man vill ofta förklara utsattheten för kvinnor i beroende med andra ord, att det handlar om missbruket, men så är det inte. Det handlar om samma grund som för andra kvinnor, om mäns makt och mäns våld mot kvinnor, säger Ingrid Lander, kriminolog vid Stockholms universitet.
Att missbruket har satts i förgrunden har spelat en stor roll i bemötandet av kvinnorna. Flera rapporter och vittnesmål vittnar om att kvinnorna anses själva vara skyldiga till sin situation, en logik som inte skulle fungera för andra grupper och som har påverkat tilliten till att söka hjälp.
Maria Boustedt Hedvall, utredare på Socialstyrelsen, sammanställde utbildningsmaterialet Skylla sig själv? 2011. Hon är glad att se de publicerade vittnesmålen.
– Det som vi inte hade när vi tog fram Skylla sig själv? var kvinnornas egna röster. Vi pratade med verksamheter, socialtjänst och frivilligorganisationer, men vi hade ytterst få egna erfarenheter.
Nu ska Socialstyrelsen se om materialet från 2011 behöver uppdateras och Maria Boustedt Hedvall hoppas på en större kontakt med #utanskyddsnät. Men för en myndighet som Socialstyrelsen är kraven på evidensbaserad kunskap höga, vilket sätter ramarna för vilka riktlinjer de kan ge.
– För att Socialstyrelsen ska rekommendera metoder och behandlingssätt så behöver vi evidensbaserad kunskap. Så även om det finns beprövade metoder så behöver vi få en vetenskaplig grund att stå på, säger Maria Boustedt Hedvall.
– Vad är evidens då det gäller det här området? Jag ställer mig kritisk till den strikta linje som finns på Socialstyrelsen i förhållande till evidens. För det finns inte en behandling som hjälper alla, säger Ingrid Lander.
Krav om mer forskning på området finns med på #utanskyddsnäts lista, men panelen uppmärksammar också brister som kräver politiska beslut. Lotten Sunna kritiserar de begränsningar som har införts för Mikamottagningen och att mottagningar som Kris- och traumacentrum i Stockholm inte längre tar emot kvinnor med missbruk. Ingrid Lander uppmärksammar finansieringsbekymren för kvinnojourerna och kritiserar även socialtjänsten för att inte placera kvinnor på Qjouren.
– Problemet är att socialtjänsten inte placerar kvinnorna där utan tycker att de kan vara på deras egen verksamhet. Jag tror inte att det beror på en enskild handläggare, utan det handlar om en pengapåse som är för liten.
En person i publiken kommenterar också socialtjänsten.
– Många av kvinnorna som inte blir placerade på Qjouren blir placerade natt för natt på olika boenden. De måste söka nya boenden varje gång – det finns ingen trygghet i det. Och ställena är stängda dagtid. Visst handlar det om pengapungen, men jag ser det största systemfelet i synen på de här kvinnorna inom socialtjänsten.
– Kommunernas boenden är dessutom på kända adresser, medan jourer har hemliga adresser och sätter fokus på våldsutsattheten i första hand, fyller Ingrid Lander på.
Tillbaka till övergreppen i ung ålder. En del av de krav som uppropet ställer gäller att screena för övergrepp bland barn. Det är någonstans där man går sönder, säger Lotten Sunna.
– Det är då man blir gränslös och låter män göra vad de vill med en, man känner sig värdelös. Man blir en magnet för de här värsta rovdjuren. Det som framkommer i våra vittnesmål är att antingen har man helt handfallna föräldrar som inte kan ta hand om det här, eller så finns det inga vuxna i omgivningen, säger Lotten Sunna.
En kommentar i publiken efterfrågar ett starkare skydd för barn i lagen.
– Som lagstiftningen ser ut så har vi inget skydd för de här barnen. En vuxen person har en starkare röst i de här frågorna. Man måste se över lagstiftningen kring hur vi hanterar barn som blir utsatta för sexuella övergrepp eller incest. Grunden är att hellre fria än fälla, men det fungerar inte i praktiken när det gäller barn och övergrepp, säger en person i publiken.
Alkohol & Narkotika arrangerade torsdagen den 15 mars ett panelsamtal om de krav som uppropet #utanskyddsnät ställer på behandling, bemötande, forskning och politik. I samtalet deltog Lotten Sunna, en av initiativtagarna bakom uppropet, Ingrid Lander, kriminolog, och Maria Boustedt Hedvall, utredare på Socialstyrelsen. Ted Bergdahl ledde samtalet.
