Alkohol

Regeringens kommitté för jämlik hälsa: Allt hänger ihop

En rutinmässig särredovisning baserad på socio­ekonomi skulle synliggöra hälsoklyftorna och därmed öka kraven på åtgärder. Det menar Olle Lundberg, ordförande för kommissionen för jämlik hälsa.

I juni förra året tillsatte regeringen en kommitté – en kommission för jämlik hälsa. Den ska till slutet av maj nästa år komma med förslag som kan bidra till att de, som regeringen beskriver som, påverkbara hälsoklyftorna minskar. Det är sådana skillnader, för att hårddra, som gör att barn från socioekonomiskt svagare områden, det vill säga med fattiga föräldrar får sämre skolresultat, sämre betalda jobb och i slutänden har ökad risk för att dö tidigare än genomsnittet.

Det här är inte den första och knappast heller den sista utredningen i ämnet jämlik hälsa. Men trots flera initiativ och kommittéer på området har hälsoklyftan inte blivit mindre utan snarare ökat det senaste decenniet.

Det beror, enligt kommissionens ordförande Olle Lundberg, inte så mycket på feltänk av de tidigare kommittéerna, utan på att de är ofullbordade.

Nu ska man göra om och göra rätt.

I sitt arbete hittills har kommissionen lyft fram sju, som man anser, centrala områden där mer jämlika villkor och möjligheter skulle bidra till att också hälsan blir mer jämlik. De sju man listar är det tidiga livets villkor, kompetens och utbildning, arbete och arbetsförhållanden, inkomster och försörjningsmöjligheter, boende och närmiljö, kontroll och delaktighet och så levnadsvanor.

– I levnadsvanor ingår flera saker, men med sökarljuset på alkohol och tobak i vårt fall, säger Olle Lundberg.

Hur visar sig då de socioekonomiska skillnaderna i levnadsvanorna?

– Det gör de inte alltid, men däremot i utfallet. En påtaglig del, cirka 30 procent, av överdödligheten bland lågutbildade drivs av alkohol och tobak, säger Olle Lundberg.

Men det betyder samtidigt att 70 procent av gapet inte beror på alkohol och tobak, understryker han.

Olle Lundberg jämför mellan tobak och arbetsmiljö som orsak till överdödligheten bland socioekonomiskt svagare grupper.

– När det gäller tobak är det egentligen bara tobaksrökningen som är farlig, medan det i arbetsmiljön finns en mängd faktorer som tunga lyft, kemikalier, damm, organisatorisk och psykologisk problematik som påverkar hälsan.

– Tobaksrökning är troligen en av de viktigaste enskilda faktorerna, medan arbetsmiljön sannolikt har en större effekt på medellivslängden, totalt sett. Så det vore en väldig folkhälsovinst och skulle göra dödlighet jämlikare om vi fick bort tobaksrökningen bland de grupper, främst lågutbildade, som fortfarande är rökare.

 

Olle Lundberg, ordförande i kommissionen för jämlik hälsa. Foto: Linnea Bengtsson

 

Alkoholanvändningen beskriver Olle Lundberg som mer komplex.

– Vi vet att de högre socioekonomiska grupperna konsumerar mer alkohol men att alkoholskadorna fortfarande är allvarligare i socioekonomiskt svagare grupper.

Det förklaras med att människor i lägre sociala skikt är utsatta för fler ohälsosamma påfrestningar; röker du i en dammig miljö blir det farligare att röka. Och samma mekanismer gäller för alkoholanvändningen, menar Olle Lundberg.

– Har du flera olika belastningar, kanske också något hälsoproblem, blir belastningen av alkohol troligen större.

Därför är inte en förändrad ANDT-strategi det Olle Lundberg ser som nyckeln för att sluta hälsoklyftorna.

– Utan att vara expert vill jag nog hävda att vi har en relativt väl fungerande alkohol- och tobakspolitik i Sverige.

När det gäller ANDT-området tror han mer på förändringar i marginalen.

– Jag ser det som att vi har redskapen men att de kan behöva vässas.

Men att till exempel rikta in sig på specifika grupper i det preventiva arbetet, är Olle Lundberg tveksam till.

– Jag menar ju att tillgänglighet och prispolitik är ett sätt att hjälpa individer.

Däremot är det man kallar proportionell universalism, det vill säga mer till de som behöver mer, sådant man kan titta på när det gäller tjänster av olika slag.

– Alla barn har till exempel rätt till förskola, men en del barn med annat hemspråk till exempel kan behöva mer stöd än andra. Samma sak gäller ju sjukvården; alla har rätt till sjukvård men vilka och hur mycket beror på det medicinska behovet. Alla ska inte ha lika. Man ska lägga mer krut på de mest sjuka.

– Så borde det fungera, men gör det inte alltid, till exempel verkar det ju som att människor med psykiatriska diagnoser inte får den somatiska vård de har rätt till.

Men den här kommissionen som Olle Lundberg är satt att leda har som sin uppgift att komma in steget före vården, det vill säga förändringar som påverkar utfallet i sjukvården.

Allt hänger ihop och det är här som Olle Lundberg ser den stora utmaningen.

– Poängen är ju att hälsa, utbildning, ekonomi, uppväxt hänger ihop i ett dynamiskt samspel. Vi sitter i samma båt men håller i olika åror. Men vi ska åt samma håll och då är det bra om vi ror i takt. Annars går båten bara runt. Det vill vi förmedla även på ANDT-området.

Istället för att ro i cirkel är målet för Olle Lundberg att få riktning på båten.

– Det som slår en när det handlar om till exempel uppföljningar på ANDT- området och andra är att det tycks vara en slump om sådana görs med någon slags socioekonomisk indelning.

– Tanken har slagit oss i kommissionen flera gånger att en särredovisning utifrån socioekonomi skulle synliggöra en massa problem. Och blir de synliga skulle också trycket att åtgärda dem öka.

En framgångsfaktor i jämställdhetsarbetet har varit att man i all officiell statistik måste särredovisa på kön, exemplifierar Olof Lundgren.
Och i regeringskansliet har man infört jämställdhetsbudgeteringar, det vill säga att förslag som läggs fram ska ha tagit hänsyn till hur de påverkar kvinnor respektive män.

– Det är förstås svårare att välja socioekonomiska faktorer än att jämföra två kön och ålder. Men det vore av stort värde, om man menar allvar med målet att sluta hälsoklyftorna inom en generation.

En möjlighet är att man inför rutinmässig statistik och att alla förslag ska ta hänsyn till vilka konsekvenser de får för jämlikheten och i förlängningen därmed påverkar hälsan.

– Vill man komma åt jämlikhetsproblemet då måste man också tänka jämlikhet, hur olika förslag påverkar den, det vill säga ökar hälsoklyftan eller minskar den med det här förslaget? 

Statistiken måste användas!

Ett av den rödgröna regeringens uttalade mål med sin politik är att ”de påverkbara hälsoklyftorna” ska ha slutits inom en generation.
En sådan hälsoklyfta som hälsominister Gabriel Wikström nämner är hur skadeverkningarna av alkohol slår beroende på socioekonomisk position.

– Och det gäller vid samma konsumtion, det vill säga skadorna är mindre för de som har det bättre ställt – vid samma konsumtionsnivå.
Han beskriver det som intressanta, men också skrämmande, skillnader.

– Det är sådant som vi behöver jobba med.

För att minska skillnaderna i hälsa behövs det såväl generella som specifika insatser.

– Eftersom målet är att klyftorna ska slutas på en generation handlar det främst om vilka insatser som behövs på lång sikt. Och då handlar det förstås om sådant som att förbättra utbildningsnivån, eller att ge alla barn en bra start i livet.

– Det krävs förstås också mer specifika preventiva insatser, där den viktigaste från statens sida är ANDT-strategin.

– Andra specifika insatser som regeringen initierat för att förbättra på missbruksområdet är till exempel sprututbytet som ju i sin tur får effekt på smittskyddsarbetet och som vi också hoppas ska förbättra hälsan i gruppen och förbättra möjligheten till annan vård och behandling, säger Gabriel Wikström.

Men är det något som det behöver göras mer av så är det en förbättrad samordning och samarbete mellan allt från socialtjänst, civilsamhället och hälso- och sjukvården, tycker hälsoministern och här hoppas han på förslag från kommissionen.

– En intressant del är hur man kan utveckla mätverktyg för att bättre kunna följa upp utvecklingen på hälsoområdet. Men samtidigt tror jag den stora utmaningen är effektivare och bättre kvalitet på de löpande insatserna i vardagen.
Statistik i alla ära, enligt hälsoministern, bara den inte samlas på hög.

Lämna en kommentar