Alkohol Ledare

När får Sverige sin alkoholindustriella revolution på sociala medier?

Foto: Pixabay
Alkoholindustrin arbetar metodiskt när de lobbar, visar en ny artikel i Addiction. I den finska alkoholpolitiska debatten lyckades industrin mobilisera sig på sociala medier och påverka den nya lagen, säger forskare. Men när ska svensk alkoholindustri genomföra samma revolution? Inte under den närmaste framtiden, om man får tro Sveriges bryggeriers sociala medier.

Alkoholindustrin är strategiska, retoriskt sofistikerade och välorganiserade när de lobbar.

Det är slutsatsen i en artikel som publicerades förra veckan i tidskriften Addiction. Forskarna bakom artikeln har gått igenom studier om alkoholindustrins medverkan i beslutsfattning, publicerade mellan 1980 och 2016. De är inte många till antalet, bara 20 stycken.

Många av strategierna som listas är välkända. Industrin porträtterar folkhälsovetare som moraliserande extremister. De argumenterar för att självreglering fungerar och att de är ansvarsfulla genom sina informationskampanjer. De tar avstånd från tobaksindustrin och poängterar att de driver en laglig verksamhet som förser samhället med jobb och skatteintäkter. De erkänner till viss mån att alkohol kan vara skadligt, men betonar att det är en liten andel som får alkoholproblem och att lagstiftning som påverkar hela befolkningen är trubbiga åtgärder, som bestraffar en majoritet för några få individers brister.

Att jämföra den svenska alkoholpolitiska debatten med den finska är som att jämföra rumsvarm mjölk med skållhet frityrolja: den ena kan du bada i utan att känna någon skillnad, medan den andra bränner dig så fort du kommer nära.

Förutom att driva på denna bild bedriver industrin också ett långsiktigt arbete för att bli accepterade som en självklar del av lagstiftningsprocesser. Detta sker genom att ha återkommande kontakt med politiker genom formella och informella nätverk, genom PR-byråer, think tanks och genom att se till att man är del av parlamentariska arbetsgrupper.

I artikeln nämns inte sociala medier som en särskild kanal för påverkan. Men i en färsk intervju för Nordens välfärdscenter säger forskningsprofessor Pia Mäkelä från Institutet för hälsa och välfärd (THL) att alkoholindustrin spelade en stor roll i debatten om den nya finska alkohollagen – just genom sociala medier. Alkoholindustrin var aktiva på twitter, de bloggade och hade mycket kontakt med politiker. De var aktiva med att ifrågasätta andra röster, och lyckades mobilisera personer som brann för en liberalisering av lagen (som trädde i kraft i början av månaden). Pia Mäkelä säger att forskare blev hörda i de parlamentariska processerna, men att sociala medier gav politikerna en snedvriden bild av den allmänna opinionen.

Det skulle vara intressant att se forskning på hur strategiskt den finska industrin arbetade på sociala medier inför den nya alkohollagen.

Att jämföra den svenska alkoholpolitiska debatten med den finska är som att jämföra rumsvarm mjölk med skållhet frityrolja: den ena kan du bada i utan att känna någon skillnad, medan den andra bränner dig så fort du kommer nära. Kanske är det därför vi ännu inte har upplevt en svensk alkoholindustriell revolution på sociala medier. Sveriges bryggeriers konton på sociala medier talar sitt tydliga språk: 982 personer gillar dem på facebook och 44 följer dem på twitter. Det beror antagligen på att det inte har twittrat en enda gång sedan de öppnade kontot 2014. Det här kan jämföras med den finska motsvarigheten Bryggeriföreningens 17 000 tweets till 4 000 följare, samt 6700 som gillar dem på facebook.

Kanske är det banalt att jämföra antal gillamarkeringar, och det fïnns många fler som påverkar på sociala medier (influencers, mikrobryggerier m.fl.) än de stora intresseorganisationerna, men den enorma skillnad mellan Finland och Sverige ger ändå en fingervisning på hur de stora aktörerna arbetar olika.

Det skulle vara intressant att se forskning på hur strategiskt den finska industrin arbetade på sociala medier inför den nya alkohollagen. Kanske kommer framtida forskning att inkludera sociala medier och mobilisering på gräsrotsnivå på listan över alkoholindustrins sofistikerade lobbystrategier.

Läs mer:

Jim McCambridge, Melissa Mialon & Ben Hawkins: Alcohol industry involvement in policy making: A systematic review. Addiction (doi: 10.1111/add.14216.) 15/3/2018

NADRA 2018: Q&A with key note speaker Pia Mäkelä. Nordens välfärdscenter 22/3/2018