Alkohol Forskning

Europeisk studie: Svenskar känner oftare skuld efter att ha druckit

Svenskar dricker för att ha roligt, men skulden ligger oftare på lur än för många andra européer. Det visar en stor europeisk jämförelse av alkoholvanor som publiceras i dag. Det är lättare att minska totalkonsumtionen av alkohol än att ändra vanorna, säger alkoholforskaren Robin Room.

– Svenskarna dricker mer vin än tidigare. Men det finns knappast något annat land där så stor andel av vinet säljs i 3-litersförpackningar. Kanske svenska dryckesvanor ännu skiljer sig från de italienska, säger Robin Room, direktör för Centre for Alcohol and Policy Research (CAPR).

I dag publiceras en av de största jämförelserna som gjorts av vuxnas alkoholvanor i Europa. I studien deltar 19 länder och materialet består av över 32 000 intervjuer. Sverige utmärker sig på två områden i jämförelsen. Många svenskar uppger att de dricker för att det är roligt, men säger också oftare att de har upplevt ånger och skuld efter att ha druckit.

De olika dryckesmönstren i Europa håller ännu i sig. Norden och östeuropa, där man tidigare har druckit mer starksprit, skiljer sig från Medelhavsländerna genom att dricka vid färre tillfällen men mer per gång. Däremot blir vin och öl vanligare i dessa länder, medan vin har förlorat sin dominans i Medelhavsländerna.

Robin Room säger att idén om att Sverige rör sig mot sydeuropeiska dryckesvanor har funnits länge. Börje Olsson beskrev denna strävan som ”drömmen om en bättre ordning” 1990, där svenskar dricker med kontinentala vanor, alkoholen avdramatiseras och problemen och skammen försvinner. Totalkonsumtionen i Sverige har minskat och vin blivit vanligare, men ännu dricker svenskar mer per tillfälle än många andra europeiska länder.

– Det har visat sig vara lättare att ändra på hur mycket man dricker än på själva dryckesmönstret. Det är tydligt att det finns olika vanor i olika kulturer, men också skillnader i hur man agerar då man dricker, säger Robin Room.

Andel som har känt skuldkänslor eller ånger efter att ha druckit alkohol under de senaste 12 månaderna. Källa: Comparative monitoring of alcohol epidemiology across the EU. Baseline assessment and suggestions for future action. Synthesis report.

I studien svarar var fjärde svensk att de har känt skuld efter att ha druckit. Island toppar listan knappt före Sverige, medan andelen i till exempel Portugal bara är 2,6 procent. Även tidigare studier visar att finländare, svenskar och britter upplever mer skuld  än sydeuropéer, men Robin Room är tveksam till om skuldkänslan bara beror på vad som sagts och gjorts kvällen innan medan man varit berusad. Han tror att idén om att vara en ansvarsfull medborgare kan påverka att Sverige klättrar så högt på listan.

– Jag tror skuldkänslorna inte bara handlar om drickande eller om dåligt beteende medan man druckit. Det också ha att göra med det starka kollektiva ansvaret som finns i Sverige. Man ska inte svika andra.

***
Andra resultat från studien

– 15 procent av européerna säger att de inte har druckit under det senaste året. I Danmark är siffran lägst, 7 procent, medan över 30 procent av italienarna har avstått alkohol. I Sverige har bara var tionde avstått alkohol under det senaste året.

– Runt 20 procent uppger att de upplevt allvarligare skador av någon annans drickande (exempelvis fysiska skador).

Om studien

Rapporten baserar sig på the Standardised European Alcohol Survey (RARHA SEAS), som är en omfattande undersökning från 19 Europeiska länder i olika delar av Europa (de nordiska länderna, Estland, Litauen, Österrike, Polen, Bulgarien, Kroatien, Rumänien, Ungern, Storbritannien, Frankrike, Grekland, Spanien, Italien, Portugal).

Undersökningen genomfördes 2015 och baseras på representativa urval av befolkningen i åldern 18-64 år.

I genomsnitt genomfördes femtonhundra intervjuer per land. Det totala antalet intervjuer överstiger 32 000 personer. I Sverige utfördes studien av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).

Projektet The EU Joint Action on Alcohol är finansierat av Europeiska kommissionen och medlemsstaterna.

Rapporten:
Moskalewicz J., Room R., Thom B. (red.) (2016): Comparative monitoring of alcohol epidemiology across the EU. Baseline assessment and suggestions for future action. Synthesis report.